Aftonbladet – 3 augusti 1853, sida 3

gen medborgare 1 Newyork att utan pass resa från ett grefskap till ett annat, och samma statskonvent bemyndigade en kommittå af tre personer att låta inför sig upphemta personer och dokumenter; att ålägga sina underordnade viträden tystlåtenhe:; att draga anvisningar på skattkammaren; attuppställa officerare och efer behag använda 220 goldater. All historia vär vittnesbörd om krigets naturliga anlag att upprätta och befösta godiycklig makt. Krisets pomp och ståt, befälhafvarens obegränsade makt, rangens gradationer och den blinda mekaniska lydnad som fordras af trupperna, lt bidrager att göra armeen till eit tyranniets jenstvilliga redskap. Judge Jay. Öfverlagdt mord utan kat. Vänden edra ögon utåt oceanen. Ett ofantigt skepp, prunkande med dödens redskap, ramglider stilla. Ett segell ropas nu från utkik till utkik. Hvar och en ombord uppfångar detta ljud och blickar på de otydliga och aflägsna konturerna. Slutligen upptäckes det vara ett krigsskepp och alla anstränga sina ögon för att se dess flagga. På detta lilla .ecken beror den vigtiga utgången, ty ingen iendskap, ingen bitterhet är rådande mellan de båda besättningarna. De känna icke ens hvarandra. Slutligen upptäckes att signalen illbör en fiende. Hvilket skådespel der nu omedelbart följer! Däcken görag klara och sandas, styckeportarne öppnas, kanonerna springa fram och allt göres redo till det blodiga arbetet. Medan man afvaktar sammandrabbningens ögonblick sätter man i rörelse menniskornas lägsta passioner för att få dem att strida med ursinnighet, och man inblåser dem all möjlig bitterhet, hat, hämnd eller irelystnad. Striden börjar! Döden flyger med hvarje skott. Blod och stympade lemmar betäcka däcken! Riggen är skjuten i spillror ; ekrofvet är genomborradt af heta skott. Röken, förvirringen, officerarnes befallningar, de sårades jemmerrop, trävirkets orakande, trossbottnens fasor, allt utgör ett skådespel vid hvilket de onda makterna måtte inna sin illska tillfredsstäld. Slutligen stryker den ena parten och striden afstadnar. Det besegrade skeppet sänkes i djupet innan ännu dess sårade hunnit blifva flyttade. Segraren — sjelf nästan vrak — kastar öfver bord de slagna, spolar sina däck och sätter kurs till sin hamn, medförande båda skeppens krymplingar och döende! Hvilket skådespel detta skepp erbjuder! Huru många toma kojer, så nyligen fyllda med glade och ogudaktigel Hvilka nyheter det medförer ait sprida jemmer och elände öfver hundradetals familjer. Och emellertid låg i alltsammans ingen personlig fiendskap eller ondska, ingen enskild oförrätt eller förolämpning. Allt var blott och. bart följden af någon kabinetiskonselj. Kan någon ogerning vara. mer kallblodig och djefvulsk? Dr Howard Malcom.