Aftonbladet – 3 augusti 1853, sida 3

a (Insändt.) Thomees läroböcker i Geografen. Sedan under en längre tid bristen af en passande geografisk lärobok varit känd och erkänd, har nu detta behof blifvit, så vidt insändaren kan bedöma, afhjelpt genom de af hr Thomöe tid efter anvan uigifna arbeten, nemligen först en är 1851 utkommen Geografisk lärobok för Elementarläroverket och till sjelfstudium, sedermera en är 1853 utgifven Lärobok i geografien, den fysiska och politiska, nyare och äldre. Den sednare, som är nägot mindre än den förra, har blifvit beledsagad med ett förord utaf en man med utmärkt sakkännedomoch erfarenhet af elementarundervisningen. Insändaren tillmäter sig icke någondera af dessa egenskzper, men har dock genom sin befatining säsom examinator i studentexamen i Upsala varit i tillfälle att taga nägon kännedom om beskaffenheten af de elementarkunskaper som pläga finnas i detta ämne bos den till universitetet anländande ungdomen. På grund af denna kännedom och med afseende på de fordringar, som utan obillighet kunna göras, tror sig insändaren med fullt skäl böra instämma i nyss nämnda förord, som finnes vidfogadt den mindre af dessa läroböcker. Utan att derföre vilja nedsätta värdet af andra arbeten, tvekar insändaren icke att anmäla hr Thomåes arbeten till en välförtjent uppmärksamhet. Om isolerade misstag möjligen kunna upptäckas i dessa böcker, så torde väl kunna betviflas, om icke detta är förhållandet i alla dylika arbeten. Måhända skall nägon anse dessa läroböcker alltför vidlyftiga. Om sä skulle vara, så gäller här säsom vid äfven den minst vidlyftiga och knapphändigaste, att det alltid ändock kommer att i sista hand bero på lärarenas omdöme, huru mycket och hvad som passar för hvarje stadium, allt efter lärjungars olika fallenhet och framsteg; och nekas kan icke, att författaren genom det gröfre och finare trycket gjort hvad begäras kan för att underlätta en sådan disposition af kurser. Hufvudsaken är mindre att inprägla en massa af namn och siffror än att bibringa ungdorsen en redig och sammanhängande öfversigt af det kela. En sädan öfversigt förutsätter visserligen