Aftonbladet – 3 augusti 1853, sida 2

liga och lärorika utställning utan all afgift till-Jt gänglig för allmänheten. Det första förensåll? som möter ögat är.ett såkalladt Vivariumi, utgörande en stor med vatten fylld glaskista, hvars botten är såsom en en sjöbotten fylld med grus, stenar och vattenväxter, i hvilken jman ser fiskar och andra sjödjur röra sig och kan iakttaga derås vanor och lefnadssätt, De mesta artiklarne äro droger och växtämnen, som företrädesvis intressera vetenskapsmän och läkare, men hr Hamberg har raedelst fram-f läggandet af plancher och utställandet utaf! lefva 2 växter tillhörande samma. eller beslägtade species, förträffligt förstått att göra det hela fattligt och intressant äfven för den större allmänheten. Så får man här se guttaperchaämnet och genom biiagde plancher lära känna tillverkningsmetoden för denna nyttiga produkt, äfvenså finner man här muskotväxten, kaffebönor af olika slag, opium, med förklaringar öfver dess växt, beredning och användning, äfvensom pipor för dess rökning o. s. v. En annan afdelning innehåller petrifikater och mineralier, hvaribland en mängd vackra stenkolsstuffer o, 8. v. Den irländska linodlingen representeras af sjelfva plantan och alla dess förvandlingar ända upp till den finaste väfsad. Afven af jersindustrien finnas några vackra prof, ibland annat visitkort af tackjern. D:r Hamberg lärer ämna att emellan de särskilda offentliga sarmlingarne i hufvudstaden fördela större delen af de artiklar som ingå i denna intressanta exposition. mm mm NN pr FF 0 me en I RR Så JD ER ER PE RR VR PR bt GD DA tb a — Af Öfversigt of Kongl. Vetenskapsakademiens förhandlingar ha mxris 5 och 6 för i år utkommit, n:o 5 innehåller följande föredrag och medådelanden: 1) Om jordens afplattning och massa, af lektor Lindman. 2) Om enlt svårighet vid bestämningen af funktioners! maxima och minima, af densamme. 3) Brefl! från Paraguay från mag. E. Munck af Rosen-l. schöld, innehållande utom naturhistoriska noti-. ser, åtskilligt om folket, lefnadssättet och förlr fattningen 1 detta märkvärdiga land, hvilketl! torde vara det enda i verlden der en allde-j! les ny europeisk civilisation, tillvägabragt al: lenast genom missionärer, är på väg att ut-l, bilda sig hos ett indianfolk, sor icke hadel; någon egen förutgående civilisation och utanl4 betydlig inblandning af europeer. G N:o 6 meddelar följande: 1) Om tillverk; ning af paraffin i stort, af hr Lagerhjelm. 2)1, Utdrag ur en från mag. Hammargren insänd skrifvelse 2om de i Wenerns norra och vestra kusttrakter observerade anmärkningsvärdare foglars. 3) Ardea purpurea, skjuten i Skåne; en uppsatts af adjunkten Wallengren. 4) Om polarigationsplanets betydelse inom optiken at hr Angström. — Amanuensen vid historiska museum och myntkabinettet i Lund, N. G. Bruzelius har i Öre-l! sunds-Posten lemnat närmare beskrifning å några afl! sjökapten Elfverson nyligen gjorda geologiska upp-! täckter på Kullaberg, af hvilken beskrifaing inhemtas : att ä nordöstliga spetsen af Kullaberg, på det så kal-: lade Kullanäbbet, går längs sjökanten ett band af: klippor. På sluttningarpe emellan nämnde klippband och sjelfra berget ligger en mängd snäckhögar, samt nära dessa ruiner efter fyrkantiga stugor. Annu kan man räkna 7 stycken, af hvilka dock endast 6 äro mera fullständiga. Alla äro deri öfverensstämmande, att en eller tvenne aj väggarne utgöras af sjelfva klippan, de öfriga deremot af större stenar, uppstapiade på hvarandra utan allt murbruk. Husens vanliga storlek är 4—5 alnar i qvadrat. Ingången är alltid från den sidan, som af omgifvande klippor är skyddad för vinden. I ett af hörnen märkes ännu äterstoden af em eldstad, hvarest päträffats kol, aska, snäckor, för märgens skull sönderslagna djurben, m. m. Utanför husen ligga stora högar af snäckor. Den största samlingen är omkring 20 alnar i diameter, samt på somliga ställen 1, på andra !, —, aln djup. Dylika högar, men at mindre omkrets, äro redan funna på 9 andra ställen, och utan tvifvel. komma ännu flera att upptäckas. Bland snäckorna, som till största antalet äro spiralformiga, påträffas, ehuru i högst ringa mängd, fiskben samt sönderslagna djurben. Äfven funnos nägra få bitar af tväskaliga snäckor. Såväl i snäckhögarne som i sjelfva boningarne upphittades åtskilliga flintspånor. Dessa förefunnos dock i en vida större mängd i en afläng, af större stenar bildad rundel. I denna äro på tre ställen, l nemligen i midten och vid båda ändarne, ätskilligal, stenar lagda. Dä grätning vid nämnde stenar före togs, päträffades 2 slipstenar af qvartsartad sandsten, åtskilliga knackstenar, en utmärkt vacker flintkärna, hvaraf skärfvor blifvit slagna, samt flera kappar spänor, formade dels som pilar, dels som endra redskap. Det synes sälunda som en verkstad för stenredskap varit belägen inom nämnde stenrundel. Äfven påträftades en snäckhög samt spår efter stenstugor vid Ransviken, belägen på bergets södra sida. Sluttningen ofvanför var, så att säga, öfversällad med flintskärfvor, af hvilka en mängd upplockades. På grund af dessa förhållanden anser Bruzelius att skänska urinvänare bott i de förut beskrifna stugorna, samt att snäckhögarne härröra :rån afskrädet af deras mältider, och sålunda äro af fullkomligt samma beskaffenhet som de i Danmark funna Kjökkenmöddinger,. För sin del känner B. ej att man förr träftat dylika i Skåne, hvarföre han anser detta fynd för ganska märkligt. Hr B. ämnar intaga en detaljerad beskrifning öfver Kullafynden i andr. häftet af sitt större arbete: Svenska Fornler ningar. Fn hI EA AA I SR NR KR tm BER sm MA fr AR mRNA A — Uti den omständigheten att konsulerne är klagdt att vara noggranne vid utfärdandet af sundhetspass, finner Posttidningen ingenting betryggande deremot att personer kunna i strid emot karantänsförfattningarne färdas till Sverige, yttrande: skulle säledes intet svek kunna lyckas ! Redan har en tidning (bvilken uppgifrer ej Posttidningen, men notisen lärer den hemtat från Folkets Röst ehuru det officiela bladet ej citerat sin källa) här uttryckligen berättat, att eftjs dylikt svek genomdrifvits, och vi, som sagt oss tvifla ll) derpå, förnya likväl påståendet, att det är illa nog i; om en sådan historia får i folktron tillit, samt att auktoriteterna borde söka att undvika detta, af högrej: skäl till och med än sanitetens. Än karantänsbrotten t i Gefle och vid Råå, som ru nyss inträffat, och Iu s rendrejerimålet i Ystad — månne dessa olagligheterl icke varit i författningar förbjudna, men ändå vågatr inträffa ? i Om vi voro af den mening, som P. T. synes hysa, d att sveket temligen lätt öfverträder karantänsför-!I fattningarne, ehuru som man vet dylika öfverträdel-J ser beläggas i lag med allvarsamt straff, skulle vic VASST TREA SITTA EPT fars son. Sir, en religiös men begär icke skäll! för om rvalaian —. raliminan är icke matematik !t