Aftonbladet – 2 augusti 1853, sida 3

göra var att taga sig ett rum på värdshuset, i afvaktan på lägenhet att fortsätta sin resa: Till allolycks hade han tagit en biljett till Paris, af hvilven hav nu icke hade någon nytta, ty jernvägsstyrelserna plaga icke i dylika fall äterbära mottagna medel. — EN SYMASKIN. I Berlin är för närvarande en symaskin exponerad, som väcker stort uppseende och lockar talrika äåskädare. Den skall hädanefter göra det onödigt för menniskor att tillbringa hela 14 timmarna om dagen och ännu längre i den onatur ligaste och ohelsosammaste ställning. Borde man icke tr, att undanrödjande af ett sådant ondt skulle mötas med glädje? Och dock darra tusentals menniskor af fruktan för möjligheten deraf. Berlins För. ening at sjelfständige handtverkare (Verein der selbständigen Handwerker) har bildat en särskild komitte till maskinens pröfning, och denna komittes berättelse kommer att lugna mången. Enligt denaa berättelse är maskinens användbarhet ganska inskränkt. Herrskräddarne kunna nästan alldeles icke begagna sig af densamma, och för fruntimmers-skräddare är den oanvändbar. -Handskmakarne kunna deremot med fördel bruka den till galanteri-stickarbeten, isynner het till sådana som äro klistrade. Äfven sadelmakare och remsnidare, skulle kunna begagna maskinen till några grannläts-stickningar, deremot är den af ingen nytta för skomakare. Slutligen anser komitten maskinen såsom en vigtig uppfinning, som med fördel skall kunna anvädas vid ätskilliga slags arbeten, men alldeles icke är i ständ attiväsendtlig mån skada arbetarne. Vi känna icke om den i Berlin exponerade maskinen är inrättad på samma sätt som de symaskiner hvilka säljas i London för 30 ster ling. Med tillbjelp at en sädan maskin har en af de större skräddarne derstädes inom fyra veckor förfårdigat 450 par byxor, jemte knappar, knapphäl och nägra andra småsaker. (GH. T.) — HIMMEL OCH HELVETE FÖR 8 RDR RGDS. Tidning för Fahlu län och stad berättar: Kapellsboerne uti en församling i Dalarne tyckte att väggarne i kapellet borde prydas med nägon tafla, alldenstund nägon sädan törut icke fanns. De vände sig derföre till em Rättviksbo (Rättviksboerna äro i bondstugorna bekante genom sina produktioner i gulockra och cinober) för att betinga nägot synnerligt. Artisten bade likväl blott tvenne saker att erbjuda, nemligen himmelriket och dess motsatts helvetet, och detta till bestämda priser af 5 rdr för det förra och 3 rår för det sednare. De mälningsälskande kapellboerne tyckte dock att 5 rår var för dryg summa att betala och beställde derföre helvetet för 3 rdr, och artisten, som synes varit särdeles orienterad i afgrun äen, utförde beställningen riktigt con amore. Mål ningen härger än i dag på väggea i kapellet.