Aftonbladet – 2 augusti 1853, sida 2

— Koleran i Köpenhamn. De gednaste bulle-ja ineröa äro af följande innehåll: ; C Från d. 25 till d. 26 Ju!: 303 insjukn, 133 döda. I 26 p 27 279 a 149 oh p 27 p 28 346 1 184 Pp 20 NÅD mo dill Pos dad Från farsotens början ha blitvit anmälda 5030 nsjuknade, af hvilka 2646 dött. I Nykjöbing på Falster ha sedan farsotens itbrott 46 insjuknat och 20 aflidit. ? ; j lö j — Ett rykte har. i dag spridt sig på börsen: ch i enskilda sällskapskretsar om ankomsten till vår regering at en rysk not, hvari på grund af det vänskapliga förhållandet mellan de båda rikens: skulle vara framställd den fordran, att Sverige! skulle upplåta åt ryska styrkan en fast punkt: 5å Gottland såsom bas för möjliga krigsopera1 ioner på Östersjön. En sådan fordran före-l! faller oss emellertid alldeles orimlig, och vi! oratala gaken endast derföre att den lifligt!i sysselsatt sinnena. l — I dag på morgonen har efter en flerårig, ! tärande gjukdom hör aflidit stadsmäklaren Jo-l: han Nordblad, som alltsedan år 1822 varit mäk-: lare samt å härvarande börs förvärfvat sig allmän högaktning för redbarhet och duglighet.l — Uti den föreslagna -jernvägen mellan Norrköping och Linköping hafva ytterligare 203 aktier blifvit tecknade, så att hela antalet! till dato utgör 1871, hvilket är nära en fjerdedel af hela det erforderliga beloppet. — Vid assistanskontoret ha ifrån och med den 26 Juli till och med den 1 Augusti utgifvits 2562 lån med 10.020 rdr 16 sk, och inbetalts 1867 lån med 7649 rår. nn — Svensk-norsk-daneka eskadern har den 21 pssserat Skagern och vidare förbi Hirtsholmen styrt åt Stora Belt. Eskadern bestod då af de 4 svenska fartygen, det danska linieskeppet samt en norsk korvett och dito skonert. Allt godt inombords. RR — I ett af de sednaste n:r af ,AugsburgerAllgemeine-Zeitunga läser man följande artikel om Sveriges ställning till Ryssland, som reproduceras af ett stort antal nordtyska tidningar: Enligt underrättelser från Sverige uttalas och behandlas der inom väl underrättade kretsar en ågigt, som för närvarande förtjenar den största uppmärksamhet i Tyskland. Det är nemligen allsicke obekant i Sverige, att Ryssland svårligen kan vilja i längden blistående i sin närvarande position vid Östersjön. Det kan icke undfalla en uppmärksam betraktare, att denna Rysslands ställning nästan i hvarje hänseende är att betrakta såsom någonting ofärdigt, oafslutadt, och att den med sina elementer häntyder på saker, som i längden icke kunna bli förenliga med den hittillsvarande uppfattningen af den europeiska jemnvigten. Ryssland eger Warschau och står med sitt Polen tätt invid den -preussiska statens hjerta. Ryssland eger Finland och Alandsöarne och står derigenom utanför Stockholms portar. Det har anspråk på Danmark och för närvarande ett afgjordt inflytande i Köpenharon. Det har den öfver all 1emförelse största flotta i Östersjön och är likväl genom Sundet ur stånd att bruka densamma. Det har på sin tid med stor sensation omtalats i Sverige, huru Ryssland 1848 gjorde försök att emot ett betydande lån till Danmark få besätta ön Bornholm. Undervisad genom allvarliga erfarenheter, inser man der mycket klart, att det är Rysslands afsigt att föreäkrta sig om Sundet. Nu är det af de gifna förhållandena också klart, att just Sverige är den makt, som har det största intresse i att detta icke måtte inträffa. Ty hvarje steg, som bringar Ryssland närmare sundet, gör Östersjön mer och mer till en rysk insjö. Sverige ligger emellan Sat Petersburg och Köpenhamn, det enda, men icke alldeleg oöfverstigliga hindret. Om derföre Ryssland -har den tanken att göra sundet till: föremål för sina ansträngningar, så kan det icke annat än tili en del rikta dessa ansträngningar emot Sverige. Ty till och raeå om Danmark helt och hållet hörde till Ryssland, så skulle utan Sverige besittningen at Sundet blott bli half och aldrig rätt säker. Detta allt vet man mycket väl i Sverige. Man vet också mycket väl -— bättre än mängen tysk, som dock visserligen icke borde ega mindre intresse deri — hvilken betsdelse det danska kongliga budskapet af d.-4 Oktober om tronföljden och det fullständiga upphäfvandet af. Kongelovens arfföljdsreglor har; och om men i Tyskland mindre har gifvit akt på Aftonbladets kämp för upprätthållande aj en af den ryska linien oberoende arfföljd i Danmark, så minskar detta dock icke sanningen och värdet af hvad detta blad, ehuru förgäfves, gjorde för en af Östersjöns lifsfrågor. Af allt detta framgår klart för hvarje tänkande svensk, som är värdig sitt ädla fosterland och sitt äfven i vår historia 88 berömda namn, att hvårje händelse, som närmar Ryssland till Öresund, måste ha till följd ett motsvarande angrepp mot Sverige, för att paralysera Sveri ges ansträngningar för det fria sundet. Och då det nu icke kan undfalla någon tänkande. att krigets utbrott vid Bosphoren måste ha til följd en kamp om Östersjön, så har man Ii Sverige sedan längre tid tillbaka med vida större uppmärksamhet betraktat Rysslands rörelger i Norden än vid Pruth. För någon tid sedan utkom i Petersburg en ukas, som helt och hållet förbjöd utförseln af spanmål och halm från Finland, hvaremot tullfri införsel af desse artiklar medgafs. Man trodde i början att detta berodde af dåliga utsigter för skörden i Finland; men dessa utgigter voro och äro icke