and. Att petitionärerne ej kunna fatta detta, ir ett nytt prof på deraw inskrätikta åsigter, Att de vilja förbjuda egendomsegare att använda sina vid jordbruk egendomsegarne unjerlydande arbetare att till eget och underhafvändes behof tillverka handtverksarbeten, är också i fullkomlig harmoni med de öfriga förslagen. Lika oskäligt är förslaget att endast sfödoämnens skola få försäljas ö städernas allmänna försäljningsplatser, för att derigenom öka den med dyra hyror belastade, bodhandeln. Om hyrorna äro för dyra, är det ju en ren vinst att med inbesparandet af dem få försä ja varorna på de alimänna försäljningsplatserna. Att oordning deraf skall uppstå, tjufverier m. m.., såsom petitionärerne här förebära, är 8å barnsligt att det ej förtjenar att vederläggas. Orsaken till sistnämnde förslag kan ej vara någon annan än att de frukta, det alla de andra prohibitiva åtgärderna icke skola förslå att hindra: husslöjdens eller handtverkares på landet tillverkningar att komma till städerna, såvida icke formligt förbud utfärdas emot den mnuvarande försäljningen på torgen, och petitionärerne hafva låtit så hänföra sig af sin ifver i detta fall, att de ifrån förbudet icke ens haft miskund med granrisviskorna, som nu försäljas på de allmänna försäljningsplatserna utan. att vara födoämnenn. Af förestående torde läsaren redan i någon mån hafva funnit halten af petitionärernes åsigter om gränsskilnaden mellan stadsoch landtmannanäringarne. Vi få nu blott tillägga, att petitionärerne, som vilja utrota den nuvarande försörjningsrätten med eget samt hustrus och hemmavarande barns arbete i stad och å landet, så att nästan endast smindre arbetsföra personer skulle få utöfva denna rätt, derjemte. såvidt vi kunna fatta, äfven hvad landet vidkommer föreslagit, att det skulle bero af städernas handtverksföreningar att pröfva frågorna, om de på landet varande mindre arbetsföra: må ega att der föda sig genom begagnande ai närande försörjningsrätt. I så fall finge väl på landet just icke många åtnjuta denna rätt. helst om handtverksföreningarne i allmänhet lika med petitionärerne anse alla handtverksarbeten för en moralisk och ekonomisk olycka för befolkningen å landet. Sluligen få vi erinra, att den af petitionärerne riktade fördömelse emot alla handtverk på landet, äfven träffar köpingarne. Det är endast i verkliga städer som dessa yrken skulle få drifvas, om petitionen bifölls.