Aftonbladet – 30 juli 1853, sida 3

25 beredas, till uppsättande af konungens äreIstod 1), z Säsom förut är anfördt, företogs: icke den egentliga Norrbrobyggnaden förr än 1787. Så snart denna var follbordad öfver norra strömarmen, päbörjades, mot slutet af är 1797, bron öfver södra armen ?), i samrmanhang hvarmed kajerna ordnades. Jemiföra vinuvarande Norrbro med de på Tessins planritning utImärkte broar, sä lärer väl, med all aktning för den store mannen, icke kunna förnekas att Norrbro eger mänga företräden, synnerligen i afseende å lättare tillgänglighet, bredare körbana och gångbanor. Och då man betänker att Norrbro med sina fyra bvalf, lärer kostat 36 tunnor guld (900,000 rår bko)?), så ;l kan deraf bedömas att Tessins broar, med sina 9 hvalf hvårdera, skulle hvar för sig hafva erfordrat en vida ansenligare summa. Det läg emellertid en stor flartad tanke till grund för Tessins broförslag, hvilket Jicke fär betraktas afskiljdt, utan i det närmaste sam-Iband med slottet och kongl. stallet. Men kvar och -J62 som fördomsfritt vill bedöma saken mäste väl Imedgifva att omständigheterna numera äro sä olika, latt icke det ringaste skäl qvarstär som kunde päkalls -Jeller ens försvara en broanläggning från Mynttorget till Resenbad; hvaremot mänga olägenheter och dryga omkostnader deraf skulle blitva en följd. Då detta säväl af reservanterna som genom Ätskilliga tidningsartiklar blifvit fullständigt ädagalagdt, och ändamälet med denna uppsats icke egentligen är att visa olämpligheten af nämnde brolinie, sä förbigå vi belt och hället denna fräga. Deremot kunna vi icke underläta att något vidröra det Cronstrandska broförslagst, enär kaptenen sjelf Iframhällit detta på bekostnad af öfverste Ericssons och hbrr Chiewitz och Hallströms isgifne förslag till bre smellan Tegelbacken och staden. Kaptenen har beräknat sin brobana att. komma i höjd med Muynttorget eller 24!, fot öfver nollpunkten i Södersluss, samt luppger att: öfverste Ericsson samt hrr Chiewitz och Hallström beräknat banorna för sina broar till 15 fot öfver Mälarens lägsta vattenyta.s Nu är attmär ka, att Mälarens lägsta vattenyta är 13 (säger tretvp) fot — icke 8 fot, som kaptenen uppgifver — öfIver nollpunkten i Södersluss, hvadan sistnämnde broar skulle korama 28 fot öfver denna nollpunkt, således 3!V, fet. högre än kaptenens bro öfver Helgeandshbolmen. Vidare uppgifves att kajen vid Tegelbacken ligger endast 6 tot öfver lägsta vattenhorisonten., Detta är ett misstag, ty nämnde kaj ligger ätminstone ett par fot högre. Annu högre ligger gatar öch Kungsholmsbron, bvilken kan anvtsgas till 11 el r 12 fot öfver lägsta vattenytan, således 24 eller?5 fot öfver nollpunkteg. Bron från Tegelbacken skulle brobane med antagande af att kaptenens norm för Kr d obanans höjd vore riktig, endast behöfva höjas 4 ler 3 fot öfver gatan i stället för 10!,, som kaptenen beräknat. Anlägges en långsluttande uppfart till bron, detta icke blifrå vanprydande, då höjdskilnaden Ar sä obetydlig. Värre torde det hafva blifvit att frän Drotininggatan och Strömgaten komma upp på den Cronstrandska bron, då höjdskilnaden der blefve 6 fot. Huro kaptenen ämnat reda sig ifrån den saken borde han hafva ömtalat, i stället att genom felaktiga data missleda omdömet öfver de andra broförslagen. Männe icke ordet vedervärdig, som kaptenen ur sin konst-ordbok framdragit, skulle kunnat få en passande tillämpning på de här uppkommande irenne alejonbackarnes, om om R gäendss och äkandes möda icke blifvit skattgda? Det vore visserligen skäl att en liten stund dröjs i keptenens pelargångar. eller arkader, som öppnade promenader invid vattnet, med kafeer, och om sommaren blommor; men om vintern tusende tJjus, att spegla ett fepalats i strömmen; helst ingen plats på jorden kunde vara mera egnad att — — — uppnå prakten, njutnipgen och äfven nyttan af Romaraes therme, liksom ingen vore mera tjenlig att lätt inom bolmens underbyggnad inrätta bad och tvättanstalte för de fattige, hvilka den rike då kunde visa invid sig, rene och helsosämme, och så skryta med det i sjelfva verket mest oleende i den nstormande rörelse, som tiden innebär,; — men vi öfverlemne ät en hvar, som dervid finner sig hågad, att anställa betraktelser öfver denna fantastiska utgjutelse, och inskränka oss till den frågan: hvarföre kaptenen gycklat öfver reservanternas yttrande, att Helgeandsholmen sbletve somskapad till en fyrkants, då Tessin, för hvilken kaptenen tyckes hysa så mycken vördnad, Verkligen på sin planritning gifvit holmen denna form? Uti samma Aftonblad, som afslutar kapten Cronetrands artikel emot reservanterna, förekommer äfven en annan, af honom undertecknad, emot öfverste Eriesson, hvaruti yttras: det blifver otydligt att, när Norrbro eger tre hvalföppningar till 52!7, fots vidd hvardera och vattendjup till högst 12 fot, men den föreslagna brons tre hvalföppningar af 54?, fots vidd hvardera och ända till 27 fots motsvarande vattendjup, ändock vattnets lopp i den förra skulle blifva stängdt genom den ssdnarew. Det är i sanning öfverraskande att den, som gör anspråk på att vara arkitekt, som icke drager i. VA tänkande att framkomma med förslag till brobyggnad i rikets hufvudstad, som strängt bedömer och mästrar andra, äfven personer msd bepröfrad och erkänd skicklighet, kan finna otydligt hvad hvar och en med fänunedom af de första elementerna i hydroteknikenp måste finna: klart och tydligt. Enligt kaptenens egen mätning af strömhastigheten har nemligen denna i hans brolinie befunnits vara 3f,85 i sekunden, under dat att den var 10f,83 i sekunden på en längd af 175 fot närmast ofvanför Norrbros. Antagas dessa uppgifter riktiga, hvilket dock år anledning att betvifla, så uppkommer följande förhällande: Vattenmassan, som frarsrioner i sekunden (— profm af öppningarnes area och strömhastigheten) ir: ) Då sedermera en smedsoch bofslagareverkstad uppsaties på lilla stallgärden; erinrade öfverstäth. att denna byggnad komme att stå tillhinder i den ntstakade broliniea; men konungen menade att detta lätt kunde afbjelpas genom husens nedrifvande, dä brobyggnadens utförande komme i fräga. Deremotl blefvo 2:ne snedvinkliga hus, som ännu finnas qvar, uppförde uti förlängningen af Drottninggatans östra husrad, hvaraf kan slutas att afsigten icke varit att Helgesndsholmen skulle afrödjas, utan att husen på Östra sidan om bron skulle bibehällas. ) Dessa begge brodelar utfördes af olika arkitekter! den norra af Palmstedt, den södra af Liedströmer, tom ölvertog arbetet med biträde af en Helsingebonde vid namn Renvall, sedan man genom :gemena intriger lyckats skilja Palmstedt derifrån, hvilket gaf dödsstöten åt denna utmärkta architekt; som hufvudstaden har att tacka för nägra af dess vackraste byggnader, säsom: Börsen, Tullhuset, Bondeska palatset, Hildebrandska kuset (nuv. hotel Garni), Arffurstarnes palats, Palmstedtska huset vid Vesterlåvggatan (öfverstäthällareembetetå f. d. hus), Obelisken på Slottsbacken, Riddareholmsbron m. fl. ) Det af öfverintiendenten baron Adlercranta upprät. tade kostnadsförslaget upptog utgiftssummorna till 30 tunnor guld (öfv.-ståtb. bref d. 21 Aug. 1781). måste ära: derför är vilden modig; derför eftertraktar han att vinna beröm för mod; derför pryder han sig med skinnen af de djur Kistn cm olet ET RR ÄR RE RR