romarne? stulo från Sabinerna! Mars; Roms Högtidlige och lugne beskyddare! Master Jones, master Jones, du borde verkligen skämmes!) — och derpå, blifvande alltmer och mer entusiastisk, och förifrande sig mer och mer i tyska guttural-ljud och tyskt uttal, plägade den: goda doktorn upplyfta sina händer med tvenne stora ringar på tummarne, och utbrista: Und du! och du, Aphrodite; du, hvars födelse helsedes af årstiderne! du, som stoppede Atonis i en ask och derpå förvandlade honom till en sippa; tig behager ten lille snorkillingen master Budderfield kalle fär Venus! Venus, som hade herraväldet öfver Baumgarten med begrafningar och orena kofser! Venus Cloacina, — O mein Gott! Kom hit, master Budderfield; jag får lof piske dig för det; i sanning får jag inte det, min lille gossel, — Enär vår philhelleniska läromästare sträckte sin arkeologiska renhet till alla grekiska förnamn, så var det ej tänkbart att mitt olyckliga dopnamn skulle slippa undan, Första gången Jag undertecknade mitt öfningestycke, skref jag Pisistratus Caxton med mina vackraste runda bokstäfver. Och dikaller: er babba en lärd!s sade doktorn föraktligt; Ert namn, sir, är grekiskt, och-såsom grekiskt torde ni också vare så artig und skrifve det — ett e och ett o — py, e, i, 8yi, 5, t, r, a, t, 0, 8; och sedan sätte accent öfver i. Hvat vill det blifve af er, master Caxton, om ni inte ens kan stafve eret eget namn? Lät mich for all del slippe se några flere sådane förvrängninger! Mein Gott! Pi! wenn det nsmn vere Peils Nästa gång jag skref till min far, ödwvjukeligen underrättande honom att jag var utar engar, att man Höfdevkunna antsga ett parti bolipel, och att favorit-gudinnan bland gösgarfie (hvarken greker eller romare voro Bärdeles immateriella) var Diva: Moneta, kände jag enstodnad? äf klassisk stolthet då jag-undertecknade ver lydige Pöisistratos,. Nästa