Aftonbladet – 18 juli 1853, sida 3

Några underrättelser om det Norska Undervisningsväsendet, meddelade af A Arctander. I. Enligt hvad Aftonbladet förut omförmält. redogjorde hr Arctander för någon tid sedan inom Pedagogiska Föreningen för den förändring, som det norska undervisningsväsendet och i synnerhet de lärda skolorna och bor: garegkolorna derstädes under de sednare åren undergått. Det är oss ett nöje att bär kunna meddela våra läsare ett af hr Arctander sjelt sedermera på begäran uppsatt sammandrag. at denna redogörelse, hvars föremål — brödrarikets förbättrade skolväsende — synes just nu vara desto mera förtjent af allmänhetens uppmärksamhet, som man i detta ögonblick med spänd väntan äfven hos. oss emotser åtgärder till, gifve Gud, förbättrande af vårt eget. Måhända skall det befinnas, att vi äfven i detta afseende hafva något att lära at våra bröder på andra sidan Kölen, hvilka utan någon långvarig skriftvexling redan beslutsarst och i all stillhet verkställt den del af skolreformen — bildningsliniernas förening — hvilken man hos oss på vissa håll redah synes hafva god lust att återupprifva, sedan den knappt hunnit anbefallar. För läsare i Jandsorten, som tilläfventyrs icke känna hr Arctanders namn, torde vi böra upplysa, att författaren är en norrman, gom ? flera år varit bosatt i Stockholm såsom föreståndare för en af honom grundad och af allmänbeten med förtroende omfattad privat läroanstalt, och som nu inom kort återvänder till sitt fädernesland, för att der. anträda en offentlig lärarebefattning. Vi nämna dessa omständigheter såsom tillika innebärande en borgen för de här meddelade underrättelserna: ullförlitlighet. : Då flera af mina och undervisningsväsendets vänner appmanat mig att ät en större allmänhet meddela de ipplysningar angäende det norska skolväsendet, hvilka jag för någon tid sedan på anmodan framstälide i Pedagogiskå föreningen, så villfar jag så mycket hellre denna deras önskan, som det fosterländskt sinnade hjertat känner en djup och innerlig glädje öf ver att kunna visa, med hvilket intresse en af samhällets vigtigaste aogelägenheter blifvit omfattad af alla samhällsklasser i mitt fådernesland, och med hvilken enighet bäda statsmakterrea sträfvat till full xomnandet af hvarje tiviliseradt lands vigtigaste orsanism, skolväsendet och hvad dermed stär i förbindelse. Dock mä jag på förhand bedja om ursäkt derför, att dessa meddelanden hvarken äro så detaljerade som märgen skolman kanske skulle önska lem . och som jag sjelf gerna skulle hafva. viljat ut föra dem, om jag icke mäst göra afseende på, att berättelsen skulle intagas i ett dagblad, ej heller så intressanta och sä väl utförda, som de säkerligen kunnat blifva om de utgätt frän en mera van hand inder mera gynnande omständigheter af rikare tillsäng till källorna och mindre trägen sysselsättning ned andra göromäl. Dä Norge 1814 skiljdes från Danmark funnos icke nera än 5 lärda skolor, nemligen 4 katedralskolor i stiftsstäderna (Kristiania, Bergen, Trondbjem och Kristiansand), samt Kongsbergs Middelskola (ungefär varande emot den s. k. högre lärdomsskolan i 8 rerge). Det behof-af embetskandidater, som det nys, sig allt nera utvecklande samhället kände, lockade emellertid snart alltfera in på studiernas bana, och följden deraf var upprättandet af flera lärda skolor, så att är 1837 iessas antal, enligt då utgifna statistiska tabeller, sade ökats till 13, nemligen 8 Latinskolor (svarande mot Sverges katedralskolor eller högre lärdomsskoortillika med gymnasium (i de 4 stiftsstäderna),