Aftonbladet – 14 juli 1853, sida 3

Article Image
rat; nunneklostren äro ej så goda platser som de anses vara; damerna der göra sig skyldiga till saker, som äro alltför stötande att omnämna. Äfven omtalade han en händelse från ett kloster i Cork, hvarest en af nunnorna uppgat saker om hvilka hon sedan medgaf sig känna ingenting, men tillade att det vore detsamma, emedan det vore bekant för en annan af systrarna. Ändamålet med dessa klosterinrättningar vore icke. egentligen, som iden ädle lorden hade sagt, att lemna en tillflykt.åt den fromma andäkten, utan att utvidga påfvemaktens område och utsträcka den katolska religionen. Det bästa botemedlet, men för hvilket landet ännu icke vore förberedt, vore att undertrycka klostren helt och hållet. Hr Lucas, en af de mest fanatiske katoliker i Irland och utgifvare af en katolsk tidskrift, tackade lord John Russellifligt för hans tal och lade vigt på att de framdragna angifvelserna emot klostren ej voro bevisade. En ledamot hade omtalat att elt ungt fruntimmer, som af sin far blifvit sänd till skolan, hade sprungit bort derifrån. Men detta vore en bändelse söcm emellanåt kunde hända äfven annorstädes utan alt lagstiftningen hade nödigt blanda sig deri. De öfriga fallen voro af likartad beskaffenbet. Under alla de sista 14 åren hade hvarje år någon ny anklagelse kommit fram, men, så snart undersökning skett, befunnits ogrundad.. Saken var den, att personer af en låg och förstörd inbillningskrafi drefvo trafik med dessa afskyvärda och smutsiga historier. Religiösa agitatorer gjorde det till ett politiskt kapital. Han hyste högaktning för det sunda genuina, äkta engelska tänkesättet, men för den vidunderliga, onäturliga och förnedrade opinion ute i landet, som representerades genom den framlagde motionen, hade han ingen aktning, utan det största förakt, han ville möta den hvar som helst och icke gifva den något qvarter eller stillestånd. i Hr Whiteside understödde motionen och föredrog omständighefernå af En sak vid en Irländsk domstol sågzom bevis att aldrig ett värre tyranni utöfvades emot ett ungt och hängifvet fruntimmer än i det fallet; Lagen fordrar, äfven melläd man och hustru, att det måste -bevisas att hustrun handlar af fri vilja

14 juli 1853, sida 3

Thumbnail