Aftonbladet – 11 juli 1853, sida 3

Article Image
sren bilivit straftade, yttrat till dem, att det tel dels begätt vore en skam iör dem, som de borde söka att i atpläna och att de gjort sig förfallne till svärare be-! straffoing, än dem blifvit älagd, men att ryttmästa-t ren och äfven esqvadronen förlät dem. I 5:0. Jemte förmålan, att enligt hvad förr omför-1 mälde anteckningsbok öfver fourage skulle utvisa, vid ! den esqvadron, som nu innehafres af ryttmästaren : grefve Björnstjerna, vissa uppgifna qvantiteter fou-! rage blitvit af följande officerare, som hvar efter an! oan varit chefer för nämnde esqvadron, nemligen öf-li rersten grefve von Stedingk, majoren Oxehbufvud samt! ryttmästarne friherre Manderström och grefve Björn-j! stjerna frän fourageförrädet bortt: gne, bar Almroth il sin den 11 Mars 1852 ingifna skrift och än mera! bestämdt vid muntligt förhör den 18 i nämnde mä-l1 nad, uppgifvit att medelst omförmälde fourage-qvan-)! titeter icke allenast den esqvadronschefen medgifne j: afskrifningsprocent ä fourage, hvarmed menas ettiv visst belopp, som anses möjligen kunna försvinna ge-c nom mätning, vägning, afdamning m. m., och der-!c för, i händelse det vid ärets slut finnes till större ll eller mindre del ibehäll, esqvadronschefen i mon häraf! tillkommer ersättning, då deremot det sälunda öfverIt blefna fouraget tillfaller kronan, utan äfven fourage lt atöfver afskrifningsprocenten borttagits, och atti följd is häraf förknappning i hästarnas rationer ägt rum. c Uti sine afgifne förklaringar hafva öfversten grefve it fon Stedingk, majoren Oxehufvud samt ryttmästaren grefve Björnstjerna och friherre Manderström vällf medgifvit, att de uttagit fourage, men bestridt attit de uppburit mera än som dem tillkommit säsom af-l skrifningsprocent, sedan fulla rationer för hästaroe!! atgätt, hvarjemte de trenne sistnämnde svaranderne, js med yrkande af ansvar ä Almroth enligt 60:de ka-jr pitlet missgerningsbalken för hans angifvelse, erin-!l rat att esqvadronscheferne hade remonteringen på pasik sevolance, och att det säledes uppenbarligen vore ill varje esqvadronschefs intresse, att hästarne blefvo, sät sodt kronan bestod, utfodrade; och ej mindre medie rinran om ett förut, under skriftvexlingen i det afiå Almroth först anhängiggjorde målet, utaf öfversten ir srefve von Stedingk till Kongl. Krigshofrätten inlem-s nadt, med Almroths namn undertecknadt handbref af: nufvudsakligt innnehälly att Almroth ville nedlägga i rättegången emot öfversten, om Almroth genom pen1 ningebidrag sattes i ständ att lemna fädernestlandet, ! ler Almroths lycka vore genom öfverstens, om än ig ofrivilliga, medverkan, för alltid förspild, men attif Almroth i anvat fall icke skulle underläta attinkom jt ma med angifvelser om olaga bestraffningar inom it Kongl. Lifgardet till häst, med hvad mera annat!s Almroth kunnat uppsoappa, än äfven med förmälan, s wurusom Almroth skall vid ett af honom begärdt och k st hr öfversten beviljadt samtal med öfversten, hvil-l! set egt rum i vittnens närvaro, utbedt sig öfverstens : förlätelse, hvilket oaktadt han sedermera framkomj! mit med den ena angifvelsen efter den andra, hari? fversten grefve von Stedingk yrkat ä Almroth det: strängaste reconventionsansvar lag och författningar i medgifva. 1 Almroth afgaf deruppä skriftliga päminnelssr, der-ii sti han synnerligast uppehällit sig vid den omstän-;h ligheten, att esqvadronscheferna uttagit afskrifnings-t orocenten in natura i stället för att den, enligt för. t attningarne, skolat af Kongl: Maj:t och Kronan in-! öras efter viss stadgad beräkningsgrund, men Almi! oth anmärkte tillika fortfarande, att det foursge, som j!l inligt den förr omförmälda af sergeanterne Lindblom ch Pihl förda anteckningsboken skall uttagits af sqvadronscheferoa, syntes öfverstiga afskrifningspro-! enten, samt anhöll att omförmälde anteckningsbok mätte varda infordrad. Vid muntligt förhör den 20 Januari innevarande är i har Almroth, efter erhällen underrättelse att den om-: nämnde anteckningsboken, at uppgifna orsaker, då än j! ieke kunnat infordras, sålunda förändrat sir angifvel-1: se, att han förklarat, det han icke ville påstå attii fourage utöfver afskrifningsprocenten blifvit uttaget, l: men att Almroth deremot anmärkte, det försnillning,i såsom orden föllo, i så mätto egt rum, att obehörisen hela afskrifoingsprocenten uttagits in natura,! hvarjemte Almroth vid påföljande förhör den 27 Jan. j: tilllagt, det han ansäg försnillning af fourage äfven ha : egtorum i så mätto, att afskrifningsprocenten uttagits in natura förskottsvis, dock icke allt genast vid bör-: jan af äret, utan tid efter annan under ärets lopp. Öfversten grefve von Stedingk och hans motparter pestredo att afskrifningsprocenten uttagits förskottsvis : och pästodo att den uppburits först efter det uträksing och fördelning vid hvarje ärs slut skett afregementsskrifvaren. Härvid hafva dock svaranderne till-. ika förmält, att det varit vanligt att för-erhällande! af bättre pris genom att verkställa uppköpen medanls sjöfarten fortfor, redan på hösten intaga nästföljande irs höförräd och att det i anseende till brist på ut-t rymme varit omöjligt att hafva det gamla höet skiljdt från det nya, hvadan ock nägon inventering af hö-! förrädet ej kunnat ske, hvaremot inventering af haf-l rän i så mätto egt rum, ait erqvadronscheferna lätit id efter annan under loppet af äret ombesörja uppnätning deraf, för att kontrollera fourageringen. ! Biand-de säsom vittnen i fråga om det uppgifnaj: örhällandet, att afskrifningsprocent uttagits förskotts-1 is, till följd af Almroths begäran, hörde fem perso-!j ner, genom hvilkas utsagor nämnde förhällande icke c blifvit i nägon män styrkt, hvarvid dock är att märka jt ktt tvenne af dem icke hade kännedom om hvad medi atskrifningsprocenten menades, hafva i öfrigt följande l intygat, bland annat, fanjunkaren Holmqvist: att af-1 skrifningsprocenten uttagits succesive under hvarje ll ärs lopp för föregäende äret; äfvensom Holmqvist il: anledning af en utaf grefve Björnstjerna framstäld fråga beträffande förhållandet under det han varit: esquadronschef, förmält, att icke allenast falla belop-; pet af hvad Kongl. Maj:t och kronan bestätt blifvit: utfordradt, utan äfven att en stor del utaf aiskrifi ningsprocenten i sädant afseende ätgätt; samt brand-is mästaren Lindblom, hvilken förut varit sergeant vid li kongl. lifgardet till häst och frän den 1 Maj 18464 till den 1 November 1850 eller under helå tiden malj: joren Oxehufvud innehade ifrågavarande esquadron!: och större delen af den tid friberre Manderström var chef tör densamma; att hästarne fätt fullt ut, hvad Kongl. Maj:t och kronan bestod, och de magrare hästarne fourage derutöfver, samt korporalen Löfström; som frän den 3 Oktober 1848 till den 3 Novemberl 1849 varit snstäld säsom fodermarsk vid esquadronen, lemnat hufvudsakligt enahanda intygande hv.d angick tiden, bvarunder han varit fodermarsk; hvarförutan sergeanten F. O. Boberg, som på grefve Björnstjernas begäran blifvit såsom vittne hörd, rörande meranämnde fråga ech hvilken frän den 16 Oktober 1851 varit stallunderofficerare ä bemälde grefves esquadron, yttrat, att hästarne vid nämndel esquadron icke allenast fätt ätnjuta fulla beloppet af de rationer kronan bestär, utan äfven att derutöfver en del utaf afskrifoingsprocenten ätgätt, hvilket in tygande dock naturligtvis icke kan antagas hafsa afsett längre tid än högst den, hvarunder grefve Björnstjerna varit esquadronschef. q ; Almroth har under de muntliga förhören yttrat att sergeanten Pibl blifvit undanskaffad, för att försväral: upplysningar i förevarande mäl, och att han at ma-! joren Oxehufrud erhällit ett penningebelopp för att förmäs afresa, för hvilket sistnämnde yttrande majoren ä Almroth yrkat ansvar; samt att, efter hvad; Almroth hade anledning antaga, Pibl mot penmningeersättning till vederbörande utlemnat förromnämnde anteckningsbok öfver fourage; och jemte det Almroth, enär Pihblej fanns ir .m riket fränträdt sin förät framställde begäran om-Eans hörande säsom vittne, här Almroth säsom vittnesattest företelt och begärt att tä handlingarne bilagd en med Pibls namn undertecknad till krigsfiskalsembetet ställd skrift; men efter det såväl Almroths vederparter som krigsfiskalen sädant bestridt, under förmälsn tillika at krigsfiskalen, alt! han af uppgifoe orsaker vore fullkomligt öfvertygad att. nämnde handling vore samma skrift, som den Almroth förut förvägrats att inlemna, hvilket dock Almroth förnekat, har kongl. krigshofrätten, af anförde skäl, afslagit Almroths omförmälde begäran. 6:0 Almrot!th har anvgifvit. att vid rvttmästaren grefve!

11 juli 1853, sida 3

Thumbnail