Aftonbladet – 9 juli 1853, sida 2

Konstexpositionen. VIIL Då vår redogörelse någon tid varit afbruten ill följe af andra ämnen, som tagit tid och utrymme i anspråk, och då expositionen i dessa dagar upphör, måste vi i ett par slutartiklar i yttersta korthet sammanfatta det märkligaste, som ännu kan återstå att omnämna : Vi ha redan omtalat några genremålningar bland det icke ringa antal sådana, som expositionen företer. Hvad gom bland de återstående mest synes ha slagit an på den större allmänheten är tvenne täcka kabinettstycken af Meyer, det ena framställande ett barn, som läser sin morgonbön (JM 206), det andra: tvenne barn vid en vagga (JM 207). Bremacen J. G. Meyer är en af de många utmärk a konstnärer, som på sednaste tiden hemtat sin konstbildning i Disseldorf. Han har målat flera förträffliga bilder ur ftolklifvet, hvarvid han företrädesvis hemtat motiver från Hessen. De berömdaste bland hans målningar äro: den störa figurrika: en landtprests embetsjubileum, samt den från frihetsstriden återvändande: soldaten.. På sednaste tiden har han begynt måla scener ur barnaverlden, t. ex. flera framställningar af. blindbockslekar m. m. De prof vi här se af hans förmåga i denna riktning, äro i alla hänseenden utmärkta. Man öfverraskag lika mycket af den formella fulländningen, den säkra penselföring, gom gör det hela emaljfint, men dock friskt och Jefvande, som af den fina känsla, den klara uppfattning af barnasjälens hemligheter, som i dessa bilder uttalar sig. Barnahjertats oskuld hängifvenhet och förtröstan måla sig klart på den lilla bedjerskans anlete. Md den älskvärdaste naivit, med emw blandning af undrande nyfikenhet och kärlek betrakta de båda barnen tyst och nästan med återhållen andedrögt sitt lilla i vaggan liggande syskon, Denna genre är vansklig och profaneras lätt. Det är blott. få si SYNES