Aftonbladet – 8 juli 1853, sida 2

Article Image
viken till Edsviken, till ett ungefärligt belopp af, om ej minnet bedrager, omkring 4000 rdr bko. Denna uppgift var visserligen angifven som endast ungefärlig, men visar dock möjligheten af företagets utförandes Då detta stycke emellertid lärer vara svåraste passet emellan Målaren och Saltsjön, synes saken likväl vara utförbar med jemförelsevis ringa kostnad, och det är derföre i sanning förunderligt att styrelsen för vägoch vattubyggnader ej deråt egnat ringaste uppmärksamhet. Kostnaden för en aproximativ undersökning mätte väl ej vara så förfärlig, att icke disponibla medel dertill kunna finnas. Strandegare vid Mälaren. Vi hafva i dag erhållit danska blad med underrättelser från Köpenhamn af den 5 dennes samt en dags utländska blad, gom dock äro af äldre datum än de sednast i går emottagnä. 4 På danska riksdagen har det nu kommit tilk förhandlingar om det af oss. förut flera gånger omtalade och äfven för Sverige vigtiga förslaget till en jernväg genom Jylland. DANMARK. Örlogsångfartyget Holger Danske, har afgått till Petersburg. med ett espingol-batteri såsom present åt ryska kejsaren. .. Linieskeppet sDannebrog passerade de sista dagarne af förliden rånad genom Stora Bält, för att-begifva sig till Arendal, hvarest den skulle sammanträffa med den svensk-norska eskadern. I Roeskilde skall den 10 Juli hållas en sångfest, i hviken åtskilliga sångföreningar från Köpenhamn och omkringliggande städer skola deltaga. Under Juni månad detta år hafva 2800 fartyg klarerat Öresund. Från Fredriksbavn skrifves, att engelska ingeniörer redan ditkommit, för att taga i ögonsigte terrainen för den föreslagna genom Jylland. I trakten kring nämnde stad ocH i allmänhet i det nordliga Jylland lider man mycket af. torka, som i förening med stärka hafsstormar högst menligt inverkat på vegetationen. -Enligt: )Dagbladet, ärnar marinministeren betydligt förstärka besättningen på Christiansö. Det är förmodligen den turkiska. krisen som föranleder regeringen till detta steg, som står i stark motsats till den opinion, hvilken i afseende derpå uttalade sig på riksdagen och som till och med ville att Christiansö fästning skulle raseras eliter lemhas åt gitt öde. , Den 4 börjades i Folkethinget första behandlingen af förslaget om garantier för en Jjernvög genom Jylland. Tscherning uttalade sina betänkligheter mot förslaget; han trodde, att en dylik jeraväg icke skulle bära sig och ville, om en sådan skulle anläggas, i stället ha den förlagd på vestsidan af landet. Lindberg menade, att då hr Peto åtog sig att åvägabringa 24 af anläggningskapitalet skulle han också väl veta att föreslå den: riktning som vora den fördelaktigaste. Ree trodde, att de vilkor, som regeringen utstakat, ekulle kunna träda hindrande i vägen för hela företaget och frågade finansministern om han önskade stt thinget skuile hålla fast på dessa villkor. Finansministern anmärkte, att regeringens ställning i fråga om ett sådant förslag vore mycket kinkig: öfvervögde den noga sina steg, så beskylldes den för brist på intresse; begärde den fria händer, såsom här vore fallet, så beskylldes den för att vara allt för sangvinisk, och blefve den slutligen färdig med arbetet, så finge den från alla sidor otäck. Han hyste för öfrigt icke stora förhoppningar om afkastningen af denna jernväg, men då man i Evgland synbarligen hade förtroende för detsamma, hade detta också öfvervunnit några af hans betänkligheter. Tschernings yttranden vederlade han utförligt, liksom äfven dennes skäl för att lägga vägen på vegtsidan; isynnerhet ville han visa, att Jernvägarne icke i så förvånande grad kunde bidraga till öde landsträckors uppödling, som Techerniog hade förmenat. I fall regeringen skulle bindas vid ett ändringsförslag sådaut som Tscherning antydt, så kunde den alls icke inlåta sig på hela denna sak. Isynnerhet måste den hålla derpå, attjernvägen så snart sora möjligt nådde en hamn på östkusten, för att icke Hamburg skulle draga det mesta af Jyllands: handel till sig; leddes banan t.ex. straxt till Aarhus, skulle det vara otvifvelaktigt, att den löste Jylland från förbindelsen med Hamburg och sammanknöt det närmare med Köpenharan. Thorbrögger beklagade, att Tscherning icke varit tillstädes i den församling af folkethingsoch landsthingamän från Jylland, som egt rum under den sednast upplösta riksdagesessionen, då man kommit till det resultatet, att det vore alldeles olämpligt att förlägga jervägen på vestsidan af Jyliand, Broeckdorff slöt sig till Tscherning oeh omtalade att man: från Ringkjöbings amt kunde påräkna en: million rikebankdaler till anläggningskostnaden; i denna åsigt instämde äfven V. Schös er; som trodde att man på vestsidan kunde påräkna större persontrafik. Utan omröstning oeslöts, att saken skulle öfvergå till andra behandlingen. Feedrelandets meddelar en längre serie af ntressanta artiklar om den garla kognatiska ufsföljdslagen i Spanien, dess grundlagsstriliga afskaffande under Philip V och dess återippståndelse och nya erkännande af makterna våra dagar. Många paraleller erbjuda sig i letta hänseende, med hvad som nyligen föresätt i Danmark. FRANKRIKE. Vice-amirel de la Susse har blifvit afläggvad från befälet öfver Medelbafseskedern, och ice-amiraiea Hamelin i dess ställe utnämna

8 juli 1853, sida 2

Thumbnail