Aftonbladet – 29 juni 1853, sida 3

emot 1821 besteg. sig saligt riksboksslutet behållningen af sjötullmedel från Sveriges alla städer ej högre än 967.446. Bevillningen af Götheborgs stad, förut uppgåendertillomkring 25,000 rdr, steg under de sju ofvannämnda åren till omkring 130,000 rdr årligen: Den nedföll efter 1815 års prohibitiva riksdag till sin förra ringhet. Bland andra agitationsämnen, gom; derna tid voro i omlopp; finner: man äfven den finska handeln, hvars aftagande nu allmänt öfverklagas, men hvilken då utmålades såsom ganska vådlig för Sverige, och den unga patriotismen utgöt sig i nödrop öfver den olyckliga belägenhet hvari Sverige befann sig under det finnarne öfversvämmade hufvudstaden med: ved, smör, kött o:s. v. till så: låga: priser, att svenska ladugårdarne nedlades och allt förvandiades till åker. i Slutligen tillsattes vid riksdagen ett Serskildt Utskott,för ett grundligen utreda alle dessa klagopunkter. Ordförande deri blef grefve Schwerin, en man som i tankestyrks och djup måhända var Järtas jemlike; mer åtminstone då ännu saknade den omdömets! oförvillade klarblick och vidsträckta synkrets. som var Järtas utmärkande egenskap. Schwe: rin grep emellertid verket an med: sin vanligs energi. och företog ett gigantiskt arbete i fora af votum, hvilket utskottet sedan antog som! sitt betänkande. Han nedlade en oerhörd! möda på anskaffandet af uppgifter och hand-! lingar, och uppreste babelstorn af siffror och! tabeller, -Härpå syftar Järta, då han i sitt yttrande säger sig grunda sitt omdöme ej på lagsökningsdiarier, tulljurnaler, handelsbalanser och mäöklareböckers, och att han gjordej sina beräkningar ej. ;med döda siffror, utan! med en lefvande tankeförmåga, . Först efter! bittra erfarenheter insåg äfven Schwerin, ati mean med siffror som med bibelspråk kan bevisa hvad man behagar, och att proban är mers angelägen , vid antagandet af elementerpa än vid sjelfva kalkylen, som kan vara riktig och dock lemna otimliga resultater. Handelsbalansen blef naturligtvis den förnämsta käpphästen . för utskottets irrfärder Man skydde icke att framlögga det påståendet, att sedan 1808; då en vidsträcktare handelsrörelse i Götheborg började, skulle riket urder sju år:ha förlorat på handeln med utlänningen 22 millioner rdr, — ett .belopp som med ett par millioner öfversteg bankens hela då utelöpande sedelstock. ; I sina förhoppningar på -välgörande följder af anstalterna att afhjelpa allt ondt, som nederlagsrörelsen skulle ha åstadkommit, fann sig den godtrogna allmänheten snart bedragen. Vexelkursen, som 1810 !ej var i medeltal högre än 79 skilling på Håmburg, steg redan 1816, då transitohandeln nära upphört. men deremot jordbruket åtkommit några millioner ur banken, till 114 skilling. Den förvillelse i allmänna omdömet; som under denna tidpunkt så bjert framstod, inverkade djupt på Järtas känsliga lynne och väckte hos honom en djup misstro mot alla slags opinionsvindar, hvilka alla han ansåg lika löst grundade som den ifrågavarande. Och som händelsen äfven fogade så, att Schwerins och hans vänners, nyss antydda verksamhet väsendtligen bidragit till den nybildade 0) Rtonens stadgande, . lemnade detta förlande äfven hos Järta qvar en outplånlig targ, och han betraktade gerna oppositionens fortgående tillgöranden i den mindre fördelsktiga dager, gom spreds kring dess vagga. Emellertid. .innehöll Schwerins arbete en mängd värderika upplysningar, men blott såsom fristående enskildheter, utan ömsesidig verkan inbördes eller till ett sannt helt. Efler riksdagen födde det af sig sammanträden i alla län till föreslående af medel emot öfverflödet m. m. Af denna anledning-tillkom. ifven Järtas anda till Kongl. Maj:t i samna ämne. Det väckte på sin tid ett stort uppseende och bidrog väsentligt att förekomma det tilltänkta förbudet. Afven enskildt yttrade Järta ofta sitt missiöje öfver de prohibitiva åsigterna. Så skref an. vid samma tid till en vän om den suolima teorien om en nationalvinst, somsamnansättes af en mängd medborgares enskilda örlustera. . Boken säljes till förmån för beklädnadsfonlen vid prins Gustafs folkskola i Upland. Pg ERE rr a a JR RR RR NR