Aftonbladet – 28 juni 1853, sida 2

1Or Näarvaranluc AAUUDG VTIARSLallas, SKUNE emellertid deras naran och förbrytelse antecknag och derefter å en påle uppspikas. Rn Sara Tegnersfesten i Lund den 22 Juni. Om denna högtidlighet förekommer i Malmö Saällpost en läovgre korrespondensartikel, ur hvilken vi anföra följande: Som man putsar sig och sitt hem, då man väntar storfremmande, så har Lund en längre tid varit sysselsatt med sin toilette: i alla qvarter har man uppsnyggat husen, gator hafva blifvit omlagda, oftentliga promenadplatser hafra bättre än vanligt blifvit värdade, till och med frän domkyrkan hafva byggnosdsställningarne blifvit borttagna. Med ett ord, Lund har, sora värd vid denna nationalfest, velat visa sig rätt prydlig. — Redan förra veckan började gästerna att hitströmma; frän alla delar af södra Sverige hafva resande ankommit. Alla Tegnåriderna hafva samlats hit, främst bland dem skaldens äldriga vördnadsvärda enka, biskopinnan Tegner, derjemte hans begge döttrar, fruarna Rappe och Böttiger, med sina män och barn, skaldens brorson, bofpredikanten Es. Mag. Tegner. Från Köpenhamn hafva anländt etatsrådet Molbech, den gamle Lunda-vännen, som årligen nägon tid vistas här; den i Danmarks nyare historia ryktbare Clausen, f. n. universitetets rektor, professorerne Krieger, Velschow, Hermansen, Trier, Hansen. Som representant frän Norge se vi här prof. Holmboe, förman för universitets-styrelsen, från Wexiö hafva anländt f. d. statsrädet och biskopen Heurlin samt domprosten Ahlstrand. Bland öfriga svenska celebriteter säg man statsrådet Reuterdahl, prof. Qvarnström, hofmarskalken v. Beskow, prof. Böttiger, svenska ministern vid danska hofvet Lagerbeim, riksantiqvarien Hildebrand m. fl Sveriges erkebiskop, Selands biskop, Upsala universitets rektor m. fl. voro äfven af kommitteen inbjudna, men hindrade att infinna sig. Frän kringliggande ställen hade en mängd gäster infunnit sig, så äfven Skånes magnater och presterskap. Fest-programmet är i bestyrelsens namn utfärdadt åf prof. C. A. Hagberg. Kl. 7 börjades högtidligheterna med flaggning från Föreningens alla torn, hvarpå kanonsalut gafs oeh några musiknummer utfördes frän: sydvestra tornet. Redan dä voro en mängd menniskor i rörelse på Tegnöersplatsen och de deromkring liggande öppna planer. Kl. 9—10 samlades damerna i de åt dem upplätne lokaler, och de som önskade deltaga i processionen, i de för dem anvisade samlingsrum. Processionen afgick kl. 10 till festsalen; den var utan tvifvel den största, som någonsin rört sig under Lundagärdens kronor; omkring 1200 -personer deltogo deri, man såg här folk af alla stånd och klasser, äfver af bondeständet hade frän kringliggande trakter representantar infunnit sig, och denna afdelning ådrog sig icke minsta uppmärksamheten. Till den lysande sidan af tåget hörde 4 af de 18 i svenska akademien, två statsräd, tre universitets rektorer, de två i sina högtidsskruder, samt mängden af uniformerade; tåget af slutades på ett skönt sätt af den lifliga, friska ungdomsskaran, studentkorpsen, högtidsklädd, under sina fanor. 30 marskalkar af olika samhällsklasser hade anordnandet af festligheterna sig ombatrodt. Halfva delen af salen var upplåten ät damer, närmast talarestolen sutto Tegners slägtingar. Prof. och ordensledamoten Melin beträdde talarestolen, och höll ett kort men tankedigert och formskönt tal, såsominledning till festen. Han visade att denna fest icke ver framkallad af någon afgudadyrkan för snillet, utan en hembäran at tacksamhet ät Försynen, som lät snillet födas och sände det bland ess, utvecklande i sammanhang dermed skaldens Guda-ursprung; ev framställning af Tegcers så väl nationela, som skandinaviska betydelse, utgjorde talets andra och sista afdelning. Efter talets slut utdelades versar at A. Andersson och E. Eberstein, samt Hilsen fra Kjöbenhavn af E. Ploug. — Studentkorpsen började tåget ur salen. Kring statyen var genom streck en rymlig plan inhägnad. Alla fönsterna i den väldiga föreningsbyggnaden och det stora nya akademihuset voro fullsatta af damer; så äfven trappan och platserna närmast byggnaderna. En oräknelig folkmassa omgaf iphägnaden, och inom den uppställde sig stu dentkorpsen bildande det yttersta ledet på planen — en det ungas lifvakt kring den byllande mängden a! personer ur alla samhällsklasser, hvilka hvar i sip ordning, efter anvisniog af marskalkar, iatogo sing platser kring bildstoden. På en mindre, flyttbar tribun uppträdde landshöfdingen v. Troil, och med nägra enkla, väl valda, ord bjöd han täckelset falla. Det föll, och luften fylldes af väldiga hurrarop, alla hufvuden aftäcktes, fanorna sänktes, musiken bläste fanfarer, kanonerne gäfso salut, och från tempeltornet hördes klockornas klang instämma i det allmänna jublet. Då allt tystnat, uppträdde prof. Hagberg på tribunem och uppläste en af prof. Böttiger författad dikt; och bärpäå afsjöng sängföreningen: Kung Ring drapa,. — Efter sängens slut började en defile förbi bildstoden af allade korpser oeh stater, som deltagit i processionen. Detta var kanske ett bland festens högtidligasteögonblick; en sublim anblick; att se de vördnadsvärda gamla så väl som de unga, de förra mirnets veteraner, de sednare de glada förhboppningarnas fanbärare, alla förenade i samma känsla, med blottade och vördnadsfullt sänkta hufvuden, tåga förbi bilden af. Skaldekonungen, allas man. Då stu. dentkorpsen med sänkta fanor defilerade, afsjöngos af Sängföreningen, af prosten Tollin i studentkorpsens namn författade versar. Sedan proesssionen återvändt till sina utgängt punkter aftigade studenterna till professor Qrvarnströms boning, der sociala afdelningeas förman ä deras vägnar inför konstnärn frambar deras hyllning. Kl. half 3 e. m. var å akademiska föreningen mid: dag arrangerad, som bevistades af omkring 150 personer. Skälar proponerades för Konungen och Ko nungahuset st landshöfdingen m. m. von Troil; för Tegners anförvandter, af professor Hagberg, hvilken skål besvarades af prosten Chr. Tegner; för Tegnrs kommitteen af professor Ek, för hvilken skål hefmarskalken von Beskow tackade; för professor Qrvarnström af statsrådet Reuterdabl; för Lunds universitet och stad af biskop Heurlin, som besvarades at prol, Ek ä universitetets vägnar och borgmästaren Bäck. ström å stadens vägnar. Slutligen föreslog landshöf. ding von Troil en skäl för de resande, för hvilker professor Clausen tackade ä danskarnes vägnar, pro fessor Holmboe ä norrmännens, samt svenska miri stern i Köpenbamn Lzgerheim ä de resande svenskar nes vägnar. På aftonen var stor koncert anställd, äfvenledes ä den meranämnde fesisalen. Denna koncert hade, äfven den, en anstrykning af. något wationelt, tolk: ligt; jag afser icke dermed den omständighet att de flesta der förekommande säångstycken voro melodier a! Crusell till ord af Tegner, utan lika mycket det, at s NT