Utrikes Korrespondens-artikel. (Frän Aftonbladets korrespondent.) Paris den 16 Juni. Jag hade gerna önsket att nu slippa tela om turkiska frågan. Jag ihågkommer nogsamt den stora samming som en af våra skalder uttryckt i denna vers: Ledsnaden föddes en dag utafemformighetens och om jag icke säger såsom en annan skald som tröttnade vid det oupphörliga upprepandet af fornåldern: Hvem skall befria mig från dessa Greker och Romare?s så är jag dock mycket böjd ati utropa: hvem skall befria mig från dessa Greker och Ryssar? Men hvad skall man göra? Vi äro här midt uppe i: Orienten. Alla fransyska hufvuden äro vid Dardanellerna. De ha lupi förut för att helsa de förenade framska och engelska flaggornas ankomst, och en skakning genombäfvar dem då de betänka att det troligen är just i dag som Hellespontens stränder blifva vittne till detta stora skådespel. Ni vet huru lätt krigslystnaden väckes hos oss. Det ges kanske i detta ögonblick icke en enda kryddkrämare i Paris gom icke denna natt i inbillningen gjort en tur till Svartahafvet för att med sina kemiska strykstickor antända de moskovitiska skeppen och etablissementerna. Skall den utsläckas lika hastigt som den blifvit tänd, så kommer denna phas af den orientaliska frågan att blifva synnerligen bedröflig. Det är högst bekymrande att se en stor nation, sådan som den Ryska, visa bristand,