Aftonbladet – 22 juni 1853, sida 3

skogklädda pittoreska berg, djupa, leende, af lundar och hyddor uppfyllda dalar, sluttningar lysande af den saftfullaste grönska, och skogar rika af den svalaste lummighet. Ström och ofördelaktiga vindar gjörde oss passagen genom detta trånga sund något långsam, men snart gungades vi frie och nöjde af Indiska oceanens vågor. Den 23 Februari på e. m. anlöpte vi de i sydvest från sundet belägne Keelingeller Kokos-öarne och qvardröjde der till den 26 om morgonen. Innan jag fortgår til! en berättelse om dessa öar, terde jag få i korthet rekapitulera några på ett eller annat ställe i mina föregående bref gjorda antydningar angående korallbildningarne i verldshafvet och dervid foga några tillägg, som nu kunna vara på sitt ställe. Af alla öar i Stilla Hafvet, hvilka vi besökt, var det endast en grupp som syntes alldeles fri från korallbildningar, neml. Gallopagos-öarne, rörande hvilkas yngre uppkomst och natur jag äfven förut anförde några an;ydningar. Alla de öfriga hafva i mer eller mindre grad omgifvits af korallbankar. Somiga af dessa bestodo helt och hållet af vulkaniska höga berg, från hvilkas kuster här och der utgingo korallgrund, som alldeles förnindrade all tilläggning af någon båt, t. ex. OJahu (Sandwichsöarne) på åtskilliga ställen, Guaham (Marianerna). Andra deremot utgjordes likaledes af höga vulkaniska bildninser, men omgifna af korallref på något afstånd från stranden, lemnade en kanal melen sig, till hvilken en bröcka i korallrefvet 3.sade ett inlopp, hvarigenom fartygen kunde ): sera in i lugnvattnet der innanföre, såsom! . ex. Tabeiti, Eimeo, Ascension m. fl. Ännu annat slag, t. ex. Foua (Vänskapsöarne), Siuartsöarne, Weliingtons-öar m. fl. utgjordes. 1elt och hallet al liga korallholmar utan nå-! sra berg eller dalar, blott några få fot höjda fver hafeytan och sammanhängande med koallgrundet vid deras kuster.