Aftonbladet – 22 juni 1853, sida 2

tillåtelse att arrondera mina besittningar på Tysklands, Schweiz, Belgiens eller Sardiniens bekostnad, ja Österrike kanhända till och med på Turkiets bekostnad, enär detsamma, igenom en dylik landtvinning långt ifrån att stärkas, snarare, genom inympande af ännu en ny nationalitet till de många redan förut befintliga och föga sympatiserande, skulle ännu me:a försvagas, — samt då dessa makter dessutom af fruktan för sina egna folk troli-. gen ej våga i ett utländskt krig använda någon betydligare del af sina armåer och så-! lunda ej kunna göra något allvarligt motstånd,! — och då slutligen England, hvilket till följe af sin egoistiska politik vanligen ej gör någonting som ej inverkar direkte på detsamma, samt i och för sina handelsintressen högst ogerna vill inlåta sig i något större och lång-. varigare krigs vid det tillfälle dessutom på så långt håll. svärligen kan använda någon större landtarme; om, i följd af alla dessa omständigheter, Ryssland nu skulle finna rätta tidpunkten inne att bemäktiga sig några turkiska provinser, eller om det heldre inväntar att en ny revolution kastar hela Europa i en fullkomlig vanmakt, samt då finner för godt att antingen med vapenmakt eröfra de delar af Turkiet det finner lämpligt, eller ock, för att äfven i framtiden bibehål:a det öfriga Europa i sitt nuvarande vanmaktstillstånd, först skyndar att med sina armder bispringa de hotade! regentslägterna, och derefter i form af råd ålägger de styrande att stödda på armåerna lägga ett ännu hårdare ok än hittills på sina folk, samt derefter på en blifvande kongress! låter de frälsade men vanmäktiga furstarne af tacksamhet tilldela sig de önskade turkiska provinserna; — detta allt äro frågor som framtiden möjligen snart nog komma att besvara. ! För att vara förberedt på alla händelser har. Ryssland genom furst Menschikoffs, såsom det i allmänhet förmenas misslyckade mission; till Konstantinopel, hvilken dock snarare lärer vara fullkomligt lyekad, — ty om meningen dermed endast varit att förskaffa den kristna befolkningen i Turkiet några garantier mot misshandling eller sig sjelf några mindre förmåner hade fursten nog aktat sig för att uppträda; på ett så stötande sätt rg emellertid —— sig ett rligt. tillfälle att utan uppseendel besätta is. Moldau och Wallachiet. Ryssland har äfven på ett annat sätt under långliga tider sökt underminera turkiska rikets kraft, derutiunderhjelpt af turkiska regeringarnes egen dumhet. Detta rikes innevånare i dess europeiska provinser bestå nemligen, efter hvad kändt är, till mer än hälften af grekisktkatolska kristna. . De turkiska sultanerne hafva under lång tid tillsatt paschar, som inom hvär sin provins påallt sätt förtryckt den kristna befolkningens -Rysslands konsuler hafva stundom låtsat antaga sig den kristna befolkningens sak emot deras förtryckare, hvaraf den naturliga följden blifvit att samma befolkning börjat afsky.det turkiska herraväldet samt önskasdetsamma utbytt mot:ett ryskt; men att Ryssland endast lätsat ett ömmare deitagaride för den betryckta kristna befolkningen, och i bakgrunden haft helt andra planer, visar sig bäst deraf, att då den nuvarande turkiska sultanen velat försöka ändra styrelsemaximer och! införa jemnlikhet-emellan den mohammedanska och kristna befolkningen, har Ryssland, deruti troget biträdt af det duöperade Österrike, genom alla möjliga medel sökt att störta den reformälskande -minister hvarmed sultanen omgifvit sig, samt att få densamma ersatt af. det de kristna, undertryckande gammalturkiska eller ultra konservativa. partiet. Man kan visserligen: på grund af nuvarande ryska kejsarens ridderliga och högsinta karakter betvifla riktigheten af dessa förmodanden, men man bör deryvid jemväl besinna ett at historien vitsordadt faktum, det nemligen, att Rysslands czarer väl kunna tillåta sig mänga egenmäktigheter mot enskilda personer, blott de i det stora hela följa det af deras senat bestämda politiska systemet, men ätt de dö om de afvika derifrån, och Rysslands senat är en korporation, som troligen icke låter sig ledas hvarken af ridderlighet eller andra upphöjda tänkesätt,iafseende på å grunderna för detta rikes politik. — K. M:t har, enligt P. T., den 14 dennes atnämnt och förordnaft: vid Lifregementets dragonkäår: till ryttmästare, löjthanten G. M. Bruncrona; till löjtnauter, underlöjtnanterne greive J. M. Spens och frih. G. C. H. Leijonhjelm ; vid Ssea artilleriregemente: till underlöjtnant, serseanten B. A. H. H. Silfversparre, samt vid Smöälands grenadier-bataljon: till underlöjtnant, 1itexaminerade kadettkorporalen vid Krigsakademien A. W. Murray. AE LTR ART TN YRRRNARTST — PT: meddelar följande tegeringsbeslut: Uppä kanslirättens derom gjorda framställning har i; K. M:ttillegt följande arfvoden tör sistlidne år: åt; anslirättens sekreterare, protokollssekreteraren Hel-4 ing 150 rdr, ät aktor, kanslisten Ramström 100 fär!) ch ät rättens vaktbetjening 16 rår 32 sk. bko, att; 1tgå af det ä riksstatens 2:a hufvudtitel uppförda an-; lag till extra utgifter. J — K. M:t har beviljat hofrättsrådet Pfeffer); jenstledighet från och med den I till och med den) 18 innev. mänad samt förordnat fiskalen F.; F. Huss!1 utt, såsom adjungerad ledamot i Pfeffers ställe, Svea! wofrätt under tiden-biträda: ange 1 — Öfverståthållaren grefve Hamilton har er-; vällit tjenstledighet från och med den 22 dennes tills ch med den 23 rästk. Sept, med rättighet att der-J inder vistas utrikes; likaledes har:K. M:t beviljat 1 andshöfdingen i Stockholms län, gretve Liljencrantz;s amt landshöfdingen i Jemtlands län Dahlström tjenstsa edigbet, den förre från den 18 instundande Juli tilllr len 2 nästkommande Sent... och den sednare intill!d