Aftonbladet – 22 juni 1853, sida 2

git deras besittningar), utan ock fått fast fot på de flesta andra af Ostindiens öar. Länge istrid med de rajahs, som voro chefer för de infödda stammar hvaraf fanns ett stort antal — hafva de nu fullkomligen underlagt sig ön och äro i lugn besittning af densamma. Denna besittning hafva de stadgat dels genom att med all makt utestänga all främmande inblandning och bjelpsändning åt sina motståndare, dels genom uppsättandet af väldiga stridskrafter, men mest genom en egenslags verkligen klok politisk inrättning i fråga om landets styrelse. Ön är nemligen delad i 20 distrikter. Hvarje af dessa har till styresman ej allenast en holländsk resident, utan derjemte en infödd s. k. regent, som åter under sig har såväl de k; Denanger eller Jinfödda embetsmän, som äro att anse såsom ett slägs polismästare, med deras underlydande, som äfven dem, hvilka hafva uppsigten öfver kronans kaffeplanteringar, risodlingar m. m. sig anförtrodd. När nu det är sedj att! en sådan regent alltid tages ur de äldsta familjerna af de infödda stammarne, så konserveras på detta sätt. en inhemsk aristokrati, hvaraf de lägre äro i dubbelt hänseende beroende, och som sjelf för hela silt bestånd är beroende af guvernementet. Ty detta lönar alla dessa embetsmän, och det ganska rundeligen. Generälguvernören, som i Holland är mwnäst efter kungens, har årligen vid pass 200,000 gulden (300,000 rdr rgs) utan att nämna flera. slott, och dessutom alla de minsta småsaker, såsom t. ex. tvätt o. dyl. fritt, För att ge ett begrepp om de andra lönerna, må anföras, att presterna — hvaraf dock icke mer än 21 äro ansatta i Hollands indiska besittningar ! — hafva 500 gulden i månaden, hvilken lön hvart femte år förökas med 150 gulden -i månaden, och slutligen öfvergår till en lifstidspension af 2000 gulden om året.