JUAVM Pr 195 TA MAVULIIBT vIAS DIULU ARV SFR IUING. Omkring kl. 8 hade gossen C. J. Asp kommit springande till vittnets bostad och omtalat att Mellin blifvit ä Skepplingemalm, på gränsen mellen Grödinge och Botkyrka, skjuten af Källström, och nu var inburen uti bätsmannen Slaghöks vid vägen belägna stuga. Rosenqvist hade genast begifvit sig till Slaghöks bostad och der funnit Mellin liggande i en säng nästan sanslös, men han hade dock haft krafter nog att yttra: skaffa fast i Källström, ty han har skjutit mig. Till en början hade barnmorskan vid Tumba, :madam Nygren, anländt och förbundit Mellin, och kort derefter hade doktor Bäve från Botkyrka, efterskickad i Meilins äkdon, skyndsamt anländt och egnat Mellin sin värd. R. hade genast gjort efterspaningar och varit ute bela natten och sökt Källström, hvilken, nu endast boende i en jordkula under det han häller på att bygga sig en stuga, icke under nattens lopp var syn-l lig i eller i närheten af sitt hem. På fredagen hade ryktet om dädet spridt sig omkring i socknarne, och dä Källström fätt höra att han efterspanades infinner ban sig hos kyrkvärden i Upplinge och berättar ryktet, och beder honom ätfölja sig till kyrkoherden Mo renius, emedan han säsom varanree oskyldig till brottet ville förekomma ryktets vidare spridande. Alla personer derstädes voro emedlertid öfvertygade om att Källström var gerningsmannen, hvarföre han uppehölls intilldess Rosenqvist hann anlända och häkta honom. Kronofogden Ploman: Att Mellin på kronofogdens befallning sistl. thorsdag verkställt en besigtning vid Grödinge prestgård. På fredags e. m. hade hr P., som är boende i Södertelje, erhällit underrättelse om gerningen, hvarföre han genast rest till Brunna, dit han anländt kl. 11 på aftonen och då funnit Mellin hemförd till sin bostad. Doktor Bäve hade mötts på vägen och berättat att han på budskickning skyndsamt infunnit sig hos Slaghök och förbundit såret, men doktorn hade icke kunnat uppgifva om Mellins lif kunde räddas. Hr P. hade inträdt uti Mellins rum, dä Mellin yttrat: jag har mycken smärta och dör visste. På fråga hvem som aflossat skottet, svarade Mellin: jag säg tydligt! bofven Erik Gustaf Källström lägga an pä mig. Sedan skottet träftat mig i högra armen domnade högra handen, hvarefter jag fattade tömmarne med den venstra och vände mig om, yttrande till Källström: Herre Jesus, Källström, hvad du gjort mig olycklig, det har jag icke förtjents. Källström hade icke svarat något utan sökt ladda sitt gevär på nytt, men Mellin hade haft krafter nog att fort köra undan och slutligen med bjelp af nägra bönder trän Sorunda blifvit införd i Slaghöks stuga. Dä hr Ploman ytterligare frågat Mellin om han vore fullkomligt säker på att gerningen föröfvats af Källström, hade Mellin yttrat: jag möjligen går bort från hustru och barn, men säger först som sist att Källström är min banemanp. Hr Ploman hade derefter, underrättad om att Källström vore gripen och uti tingshäktet insatt, besökt Käliström, men denne hade förnekat gerningen. De upplysningar som hittills lyckats vinnas, voro att 2:ne gossar Asp uti Kasmyre hage, belägen 1 mil frän Fittja, först bört ett skott och derefter nödrop från landsvägen. De hade skyndat ut ät vägen, men endast sett blod på vägen som ledde till Slaghöks stuga. Dit inkomna hade de fått underrättelse om att Mellin blifvit skjuten af Källström, men hvarken honom eller nägon annan person hade de sett till i närheten. Gerningsmannen hade uti en tall gjort sig en liten löfsal utaf qvistar af tall och björk, och derigenom hade Mellin icke kunnat observera honom förr än skottet aflossades. Mellins blodförlust hade varit så stor att bloden strömmat genom kläderna och ända ned i galoscherne. Icke mindre än 19 hagel ha redan blifvit ur armen uttagna. Eric Gustaf Källström hvilken under dessa berättelser flere gänger fallit säväl de afhörda personerna som domstolens ordförande i talet, tillfrågades nu om han föröfvat brottet, hvarpå han utropade: Herre Gud hur skulle jag kunna göra nägot så fasligt ondt emot Mellin,. Han fick nu till en början redogöra för sina lefnadsomständigheter och uppgaf: att han är född den 16 Sept. 1814 på Kjellsvik i Thuringe socken; fadren Johan Simonsson lefver ännu och bor vid Simonsdal, men modren Maria Jonsdotter afled för 5 är sedan. Intillsdess att Källström fyllt 15 är vistades ban i föräldrahuset, hvarefter han kom i tjenst hos bonden Anders Ersson i Skarberga, der han vistades 1 är. Derefter tjenade han hos härads domaren Andersson på Lilla Lundby i 4 år, hos baron Oxenstjerna på Wisbohammar 1 är, kom derefter till baron Liljenerantz på Häby, men strax efter tjenstens tillträdande blef han häktad, tilltalad och dörsd för första resan stöld föröfvad hos baron Oxen stjerna. Efter undergången bestraffning, kom Käll ström såsom slöjdare i fjenst hos patron Isoz på Harlunda i Botkyrka, derefter till häradshöfding Beskow på Tullinge och sedermera till patron Sterky å Slagsta, hvarest han inträdde i giftermäl med sin nu vid ransakningen närvarande hustru Maria Cathana Sjöberg, med hvilken han har 3:ne barn. Sedermera hade han bott hos f. länsman Dandenell på Segerby, äfvensom på Johannislund i Grödinge. och derefter inhyses kos hofjunkaren Krusbjörn. För 2:ne år sedan bade han af Mellin blifvit tilltalad för stöld vid Byhlsta qvarnar af en större summa pengar, men blef dä frikänd frän ansvar. Flere gänger har Mellin tilltalat honom för brott, men han har icke hotat eller hyst agg till honom. Nej Gud bevare mig, yttrade Källström, under det han skramlade med sina jernbojor. I thborsdags hade hin varit hemma bela dagen och hade icke afvetat hvarest Mellin den dagen uppehällit sig. Först efter solens nedgäng eller omkring kl. 9 pä qvällen hade han lemna! sin bostad och rott öfver till stranden, som leder ät det ställe der gerningen föröfvades. Fredagsmorgonen mötte han en flicka på landsvägen, som underrättade borom om att Mellin blifvit skjuten, och då han hörde sig vara misstänkt, hade han med ens gående blifvit helt förfårad.. Källström hade dä gätt till kyrkovärder Carl Jonsson i Upplinge och anmodat honom vara sig följaktig till kyrkoherden, men blifvit gripen och häktad af Rosenqvist. Kronofogden Pionan lemnade den upplysning stt en i Hörningsnäs boende torpare Johan Ericsson, hvilken nyligen af Mellin varit tilltalad och dömd för oloflig bränvinsminutering, skulle på tborsdagsmiddagen rott öfver till Källström och under yttrande: Nu är det tillfälle att ha alltiog fårdigt, underrät tat Källström om att Mellin på af onen skulle äka från Grödinge till Brunna. Herre Gud, hr krono befallningsman, det är ja rysligt, det är ju fasligt, invände Källström, som bestred ett dylikt yttrande, men medgaf att Ericsson varit hos honom på -thorsdagen, men endast haft ärende med att beställa ett par grindar. Uti 2:ne timmar hade de samtalat med hvarandra, men icke ett ord om Mellin. Källström, tillfrågad om han icke på thorsdags e. m. varit ute pä sjön, blet beträdd med flere stridiga uppgifter. Än bade han varit ute på förmiddagen och än på qvällen. Kronofogden Ploman, hvilken på hvad honom säsom endast åklagare ankom, på allt möjligt sätt sökte att med lika allvarliga söm rörande uppmaningar förmä Källström till bekännelse, yttrade bland annat: Källström är familjefader och han så väl som alla au var närvarande skädar med bedröfvelse att Källströms 10-ärige son stär bredvid honom och af-den brottslige i jernfängsel smidda fadren äberopas till vittne för att frede honom frän ansvar. Kom ihåg Källström, att Mellin har en tröstlös och sörjande maka, flera oförsörjda barn och deribland ett endast 5 veckor gammalt. Sök derföre att lätta sitt samvete, kom ihäg. att det icke är Ploman som anklagar Källström utan kronofogden, hvilken liksom Mellin måste uppträda på tjenstens vägnar. Kom ihåg dessa mnica ord, i händelse Käliström i en framtia möjligen försatt ä fri fot skulle stöpa och rikta en kula mot mig.,. Hr Plomans allvarliga nanmaning 4311 TA Fo FR