Aftonbladet – 18 juni 1853, sida 3

äg, att jag knappast ännu var tillfrisknad efer min sjukdom, nödgade han mig med denna ränlighet, som man i min belägenhet icke gerna hvarken vill eller kan motstå, att under de dager fregatten qvarlåg flytta ut till hans villa och der, under7 inflytandet af lugn och den friska landtluften, återhemta krafter och helsa. På vidlyftigare exkursioner i Batavias omgifningar var för mig icke att tänka, matt som jag var och ännu föga återställd invärtes. Jag omfattade således med glad tacksamhet det gjorda tillbudet, och njöt under några få dagar i min värds hus denna lifgifvande trefnad och stärkande frid, gom man endast finner i skötet af en älskvärd och huslig familj. I vagn gjorde jag några kortare utflykter i stadens närhet, men annars lefde jag på äkta Java-vis. ) Detta är ock sannerligen rätt behagligt. Huset är fullt af tjenare, hvar och en med sin bestämda befattning, hvar och en med spänd uppmärksamhet lystrande till gifna befallningar; och nästan utan att man ser tjensteandarne, uppfyllas alla ens knappt uttalade önskningar. Man väckes om morgonen med en kopp varmt tå, stiger upp vid 8-tiden, tager sig ett uppfriskande bad och gör en morgonpromenad i vagn, medan ännu vädret är svalt. Herrn åker efter en lätt frukost med kaffe ned till sitt kontor, för att der sköta sina affärer, och ute på villan promenerar man emellertid i sällskap med värdinnan i huset och barnen trädgården och parken, frukosterar litet bastantare vid 11-tiden och röker derofvan sin Manilacherutt. Den hetaste tiden af dagen, klockan 12—4, står naturligtvis ingen ut med att vara ute. Man sträcker sig då på den svala bädden och somnar der. Herrn hemkommer närmare kl. 5; hvarpå en promenad i vagn göres kring den nya stadens elegantaste qvarter. Det är under denna pro