indskap eiler andra vyer 1 Finland, som xunnaj örtjena uppmärksamhet. KT — Interimsbestyrelsen för Stockholms Reormsällskap har hos redaktionen begärt rum ör följande adress: fill Stockholms Reformvänner. Allmänna Reformsällskapets Bestyrelse ar genom Cirkulär af den 1 Maj detta är nbjudit, samtlige i riket bildade eller nu sig ildande Reformföreningar,, att genom valde mbuds deltaga i det redje Allmännå Svenska Reformmötet, som blifvit kalladt att sammanträda Örebro, Måndagen den 27 Juni kl. 11 f. m. I Cirkuläret (meddeladt i Aftonbladet, n:o 04, för måndagen den 9 Maj) framställas de skäl som föranledt bestyrelsen att gammanalla mötet; äfvensom de åsigter bestyrelsen ryser, angående Reformfrågans närvarande ställning. . Det är i anledning af denna inbjudning, som man trott sig böra uppmana i hufvudstaden varande vänner af en på Samfällda Val yrundad Representationsreform, att förena sig och deltaga uti den sammankomst, hvilken nligt de uti hufvudstadens dagliga tidningar, dag införda annonser kommer att hållas af Reformvännernas Sällskap, nästa tisdag, len 21 Juni, kl. 7 e. m. i hr De la Croixs salong vid Brunkebergs torg. I samband med denna uppmaning torde här få ut:alas anledningen, hvarföre densamma ansetts böra förenas med tillkännagifvandet af Reformsällskapets sammanträde. Reformvännernas Sällskap bildadesi Stockholm, unler riksdagen 1847—48. Sällskapets ändamäl var: patt öfverlägga om de lagliga åtgärder sällskapet kunde finna sig böra vidtaga till befrämjande af reformen il Nationalrepresentationen. Sällskapet utgjordes till stor del af riksdagsmän, utur alla riksständen, till hvilka anslutade sig mänga andra fosterlandssionade män af nästan alla folkklasser. I de första sammankomsterna deltogo ett stort antal medborgare; och den uppmärksamhet sällskapets förhandlingar vunno i landsorterna, der vid samma tid reformföreningar efterhand bildade sig, torde icke varit utan all inflytelse på det deltagande som, vid den tiden, egnades åt reformsaken at landets regering. Det program hvarigenom sällskapet offentliggjorde sina åsigter om de hufvudgrunder, enligt hvilka nationalrepresentationen ansägs böra ombildas, vann ett allmännare bifall och talrika petitioner, un derstödjande detsamma, ankommo frän landsorterna, för att jemte reformvännernas petition i hufvudstaden, i underdänighet öfverlemnas till landets Konung Hans Majestät täcktes, i skrifvelse till Rikets Ständer af den 1 Maj 1848 uttrycka sin förväntan, att denna samhällsfråga, som under nära fyratio år utgjort föremål för nationens alltmer stegrade deltagande, skulle kunna hos Rikets Ständer vinna den snara utveckling och lösning, som densamma påkallade; men dä stri digheter i äsigter om hufvudgrunderna för representationens ombildning ännu aflägsnade hoppet derom, förklarade Hans Majestät sig af konungslig pligt uppmanad, att låta utarbeta och för Rikets Ständer framlägga ett förslag, bygdt på den grundsats, att representanterna skola af folket utses genom samfällda val.r Sädan var afsigten med det förslag, som Hans Majestäts Regering åt Rikets Ständer är 1848 öfverlemnade; men det öfverensstämde beklagligen icke med den opinion om grundvilkoren för ett tillfredsställande representativt statsskick, hvilken vid reformföreningarnes sammankomster och i de talrika petitionerna visat sig vara ganska allmänt utbildad j hela landet. Meningarne härom voro väl delade; men allmännast ansägs förslaget hvarken motsvara rätts begreppet, att folkombudens val ensamt bör bero af samfällt röstande valmäns förtroende, eller medgifva den inskränkning i representanternas antal och enkelhet i riksdagsformer, som genom kostnadernas för minskande allena kunna erbjuda ät folket nationalrepresentationens oftare äterkommande verksamhet. Den anda som i förslaget var rädande, syntes endast äsyfta en skenbar upplösning at ståndsformen inom representationen, under det att nationens lagstiftningsoch beskattningsmakt lades fortfarande i händerna på samma, om en nästan ännu större inflytelse försäkrade klasser. Detta förslag, som vid det definitiva afgörandet af tre ständ förkastades, utöfvade emellertid en upplösande inflytelse på Reformvännernas verksamhet. Genast efter dess tillkomst söndrade sig frän de flesta reformsällskaper nästan alla ledamöter tillhörande embetsmannaklassen. Mången af de öfrige, misströ stande om sakens framgäng, då Regeringen icke stod fram för den opinion som Reformsällskaperna uttalat, drog sig tillbaka. Dä vid riksdagens slut de fleste ledamöter som varit riksdagsmän hemreste, glesnade det Stockholmska Reformsällskapets leder. Meningarne om hvad, som borde göras, blefvo skiljaktige; sammankomsterna besöktes ej sä talrikt som förut; och det var blott vid det tillfälle är 1849, då den Allmänna Reformbestyrelse, hvilken under tiden bildat sig i Örebro, dit sammankallade ett Allmänt Reformmöte, som det lilla antal medlemmar, hvilka sökt at sammanhälla föreningsbandet inom sällskapet, hade den tillfredsställelsen att se det t-lrikare församladt År 1850 valdes af sällskapet ombud till det andr Allmänna Reformmötet i Örebro, hvilket der beredd ett Representationsförslag, efter de vid mötet 184 an:agne hufvudgrunder; och reformvännerna i lande bafva haft den tillfredsställelsen, att vid sista riksda. gen ett riksständ, Bondeständet, så allvarligt anslu. ltade sig till det förslaget, att detsamma, med endas nägra mindre väsentliga modifikationer, pä ständet fortsatta yrkande kom under omröstning i förstärk IKonstitutionsutskott, samt att blott två röster felade för att besegra det af Adeln och Presteständet bi trädda förslag, hvilket, bygdt på ständsprincipens bi behäållande, nu hvilar på riksständens bord till anta gande eller förkastande vid det i höst inträffand: Iriksmötet. Det är under dessa förhällanden och i betraktand af den ringa vigt, som Reformvännernas Sällskap kar lägga i opinionens vägskäl, derest det icke fär på räkna deltagande af sina förutvarande, samt förstärk ning af nya, för reformsaken nitiske medlemmar Isom en uppmaning nu utsträckes till äfven utom säll Iskapet varande vänner af representationsfrågans lyck liga lösning, att taga del i det nu annonserade sam Imanträdet och motsvara Allmänna Reformbestyrelsen. inbjudning, att sända ombud till deltagande i Örebro I mötet. ! Mätte denna uppmaning icke lemnas utan afseend rk oessssatusspmssousoeenn vote j