Aftonbladet – 13 juni 1853, sida 2

innan kort ej skall finnas mer än en tanka d om nödvändigheten af ett verksamt ingripande både medelst enskilda medborgares: förenade n bemödandetr och genom lagstiftningen; om c någonting. väsentligt skall kunna uträttas. E Men äfven medsantagandevaf.en sådan enigoc het i frågan om, återstår sedan alltid frågans huru? — eller med andra ord, hvad som fö-s reträdesvis skall göras såsom den väsentliga. li Måtte man äfven-kuona hoppas att denna lyck-g ligt kan genomföras, så att icke antingen hele bemödandet strandar emot enskilda intressen. ! eller också tager en orätt riktning och griperir till skelet-i stället för kärnan, och kraften fört en helsosam agitation dymedelst går förlorad !r För tillfället tyckes det allmänna nitet för-f nämligast vända sig emot bränvinets tillverk-t ning, och åsyfta dets inskränkning i beloppet !f af hvad som må tillverkas, dels också pålk bränvinets fördyrande zrom on högre skatt, t 8 L I 1 t 4 s ec och af denna beskatin iofvar man. sig redan rika tillgångar för 2!-banda nyttiga företag, såsom jJernvägar, m. m. Vår eg tanka härom: är, att i frågan om;att stäfja ett så! stort ondt, som följderna af bränvinets verk-; ningar, bör ingenting som kan leda till må-j let, förkastas. Det lättaste för ögonblicket är ock sannolikt att komma ät tillverkningen. Härvid torde endast vara att tillse, att det goda man vill ernå, icke :må tillintetgöras, antingen genom sådana öfverdrifter och orättvisor som snärt skulle leda till en reaktion, eller genom den missräknade politiken att uteslutande grunds tillgången för vissa vigtiga .samhällsbehof på beskattningen å en handtering som i sig sjelf anses förderflig, men hvars fortfarande ändock skulle erhålla till förespråkare alla dem som : derifrån väntade understöd för sig. Någonl. lärdom torde i detta fall kunna hemtas af dens åtgärd som blifvit vidtagen, att basera polisens ! aflöning i hufvudstaden på en stor inkomst at ! krogväsendet. För att från denna vidlyftiga raen för detl; följande behöfliga inledning komma till detl praktiska af frågan, synes det, vara nödigtje att icke släppa ur sigte attdet onda, som man l! vill förekomma och inskränka, egentligen är! den öfverdrifna förtäringen af bränvin, och att tillverkningen är ett ondt icke i och för sigl, sjelf, utan derföre att den leder till en öfver1 s L i f ; t 4 j 1 ( i ! l j 4 Aödig förtäring genom stor tillgång på varan. Om denna sanning fasthålles, så kommer man derifrån naturligt till följande slutledning för frågans bedömande. : Om enhvar -af sig sjelf kunde förmås att icke förtära bränvin, så betydde tillverkningen ingenting, utan upphörde till största delen af Bg sjelf. Men. som: erfarenheten visat, enligt byar -här ofvan förut är nämdt; att en sådan frivillig, på moraliska, ekonomiska och sanitära skäl hvilande individnell reform icke är lätt att åstadkomma, så finnes ej annan utväg än att genom : preventiva eller förbudsåtgärder söka minsku tillfället :och frestelsen till: -bränvihsförväringen. 21:07 Att-detta hö till en början skall ske genom inskränkning i. tillverkningen, är godt och väl, och kommer troligen i första handen att! försökas, ehuru en inskränkning i blotta tiden för bränningen, om den nuvarande mängden : af! stora och. små brännerier bibehålles; måste: leda till enej obetydligt ökad kostnad i fabrikationen, och en alltför hög beskattning ger anledning att befara en stark insmuggling af! utländskt bränvin, hvilket då blir en ganska vinstgifvande trafik. Vi anse dock nödigt att här-få uttala: den öfvertygelsen; att om man vil adgripa det onda vid roten, så är! det icke nog, att rikta kraftåtgärden emot tillverkningen, och att något verksamt närmande till det mål man wil hinna, nemligen att: minska och förekomma bränvinssupandet, icke står att ec hålls, förr äm äfven ganska starka inskränkampar vidtagas i brän: vin. försäljningen: Ty så länge bränvibet får fritt försäljas, synnerligen 1 minut, och med iskänkning på sjelfva försäljningsstället, bety der det ganska litet om det sexgradiga bränvinet genom skatten höjes med 16 skillingari banko på kannan eller 6 runstycken för en! jumfra; den som älskar superiet finner, äf-l; ven med .detia. pris, medel nog att öf-l verlasta sig, och dessutom torde -krögarnel hitta på utvägar att ersätta den svagare spritsekten i ett mera utspädt bränvin. genom dess försättande med stsrka kryddor och andra beständsdelar, lika skadliga som spriten. Ett anhat förhållande måste uppstå genom ändamålsenliga åtgärder emot bränvinets försäljnipg, och förbud mot dess förtärande på oftentliga ställen. Ty i samma mån som vana att begagna den svenska supenxr, under alla dess-mer eller mindre poetiska och populära benämningar, såsom ett vehikel för sällskapsumgänget; härigenom förekommes, i samma män. skall äfven begäret att supa hemma i husen småningora och ganska snert minskas. Vi anse det förtjena stt vid detta tillfälle återkalla i minnet ett förslag, som engång förut; för trenne år sedan varit vidrördt i-Aftonbladet. Det framställdes i den numera; såsom det synes, upphörda Skyddsföreningen af dåvarande garfverigesällen, numera garfvaremästaren lir Berger, och bestod deri, att all iskänkning af bränvin: mot betalning, till förtäring på stället, skulle förbjudas och att, tilll underslefs förekommande, all försäljning skulle ske endast genom en lucka på dörren och till afhemtning. Detta försleg, som till en början t kuide försökas såsom en-medelväg-och troligen skulle råedföra en ganska god verkan, förordades på sin tid af Aftonbladet, men ansågs dål af mängden alltför radikalt för attkunna väcka ! någon särdeles sympati., Sedan dess har erJ l i farenheten likväl visat; att man -hos ett annat folk -kunnat gå vida längre if radikaliem härdes. Jag förstod hvilken omäötlig förlust etab-, lissementet skulle lida om man beslöt sig för I detta steg. och för att afvända det föreslog