Aftonbladet – 13 juni 1853, sida 2

MR SURIS PE WERE, VER Av TE Aftonbladet har redan eit par gånger förut sökt uppmuntra till understöd för spridandet af de tvänne förträffliga skrifterna af professor! Huss: och öfverste Hagelstami angående bräns vinets förderfliga följdersvoch nuttshvilkarder förre med sin stora auktoritet såsom fys:olog och läkare skildrat bränvinsförtäringens olyckliga verkningar på hela, slägtet i sanitärtvafseende, samt. den sednare på ej mindre talande-sätt och genom: sifferjemförelser ådagalagt den oberäkneliga ekonomiska skada, som den öfverdrifna bränvinstillverkningen i landet förorsakar; -Men vi tillåta oss med anledning häraf ytterligare tega läsarens tålamod i anspråk för art betrakta ämnet från en sida, som ännu icke blifvit mycket vidrörd. Hela bränvinsfrågan, om vi för korthetens skull så fi kalla densamma, har, såsom allmän angelägenhet, på den allrasista tiden kommit i en ställning, för hvilken det kan vara intressant nog att söka göra sig fullkomligt reda. Det ärnu omkring 23 är sedan nykterhetsoch måttlighetsföreningarna först hos oss stiftades och började sin verksamhet; men ehuru dessa föreningar partielt utöfvat en god verkan, så är det dock förvånande att se, huru litet de uträttat till förminskning vare sig af bränvinskonsumtionen på det hela, eller af det elände och de brott som föranledas af dryckenskapen. 4) Äfven i några andra länder har man tyvärr haft sarama erfarenhet. I England hafva väl alla egentliga dryckesgillen numera försvunnit ur det mera städade umgängeslifvet; och det anses till och med tillhöra en dålig ton om någon vid en middag häller i sig mer in nägra glas vin eller på minsta sätt blir hvad man hos oss kallar rökig.; men deremot fortfar plägseden att om aftnarna taga vbrandy and waters, d. v. s. en eller flera ioddyar af fransk cognac eller whiskey, ännu nog allmänt, och beloppet af de spritdrycker som förtäras inom Storbritannien har på de sista åren tilltagit i en bekymrande grad, bvart.il orsaken tvifvelsutan till en viss del ligger i den öfverdrifvet höga tullen på vin, som gör förtärandet deraf till en lyx, från hvilken hela den mindre bemedlade, således tälrikaste delen af folket är utestängd hvarföre ersättning sökes i öl och porter, men äfven till en del i-bränvinet, det sednare dock icke vid måltiderna. Äfven i Irland, der för några år sedan den bekante fader Mathews förmådde flera hundra tusen personer ått ansluta sig till den absoluta nykterhetssaken, har ett sådant återfall ägt rum, att:der förtäres mera bränvin nu, i förhållande till befolkningens antal, än någonsin tillförene. Det besynnerliga och anmärkningsvärda synes vara att. ett sådant fenomen uppenbarat sig under det att öfvertygelsen om bränvinets skadliga verkningar, hos enhvar som kan tänka och kom ger akt på erfarenhetsresultater, visserligen icke undergått någon förändring utan tvertom blifvit lifligare än någonsin. Här i Sverige framträder denna kontrast mera påfallande än hos någon annan nation i verlden. En serskild omständighet har ock nu sednast bidragit att starkt belysa den olycks ga ställningen och verka på öfvertygelsen, dernti att på. de tvänne sista åren :en knapp skörd hos o:s inträffat, och massan af folket, som har mindre förmåga för abstraktioner, men en god instinkt, rönt ett lifligt intryck deraf, att den sett en större del af Jandetsegen skörd vandra i bränvinspannorna, medan det-som härigenom brister till brödföda måst ersättas genom utifrån införskrifven spanimål, för hvilken stora penningesummor gått ur landet. Det förvända i ett sådant system och dess följder kan den enfaldigaste-fatta, och härtill kommer kanske äfven den välbekanta svenska afunden öfver den inbillade stora vinst; som bränvinspatroaerne, anses hafva haft, af att sålunda taga brödet ur munnen på arbetaren, såsom man ofta får höra. . Att de fleste som fälla detta omdöme, äro de som sjelfve genom sin ymniga förtäring af bii.vinet underhålla vinsten på tillverkningen; är en mera aflägsen reflexion, hvarom de icke så mycket bekymra sig; i allt fall hafva händelserna så fogat, att äfven mängden bland sjelfva folket för närvarande börjat väckas till uppmärksamhet på nödvändigheten att något måste göras för att komma till ett bättre tillstånd. Under dessa omständigheter synas brr Husgs och Hagelstams framställningar hafva framkommit i det rätta ögonblicket för att åstadkomma ett allmännare deltagande för brönvinsreformen, hvartill. de efter: all: anledning äro serdeles egnade derigenom, att :de medelst en mängd släende och begripliga data och fakta adressera sig till känslan genom förståndet eller med andra ord icke äro så mycket ställde på att öfvertala, som att öfvertyga, och-sålunda bör man genom deras spri?) En bland de största olyckor som härflyta af brän vinssupande och soma förfjenar serskildt päpekas, helst den står i närmaste sammanhang med hvad professor Huss skildrat, är att en-mängd gifta män af arbetsklassen i följd af. det, om också icke till,fylleri stegrade, likväl med en sund -digestion. oförenliga och försvagande dagliga bränvinssupandet äldras och dö långt tidigare än efter naturens ordning, ofta: omkring 40, och i största proportion icke öfver 50 års älder, lemnande efter sig enkor med små barn, hvarpå synnerligen. här i Stockholm är ett stort förråd. Man beböfver ej ens inbillningskraften till hjelp för att tänka sig in i alla de li-danden och försakelser, de upplösningar af huslig lyeka och kärlek som sålunda inträffa till en otalig mängd; det ekonomiska betrycket af fattigdomen och bekymren hos de efterlemnade qvinnorna med barnen mäste vara nog för att leda äfven den kallaste betraktare till den slutsatsen, att det som förorsakar så mänga olyckor, äfven sjelf är ett så stort ondt, att det förtjenar en hel nations ansträngning för att undanrödjas. modulationer. att han nästan samtidigt med