Aftonbladet – 2 juni 1853, sida 3

ständsdelar, utan äfven för växterna och de djur som förtära skördarne samt deraf följande produktioner, säkert leda till mera rikedom, hvilken äfven kunde förmänligt inverka på mänga andra näringar och dess förmanskap. Mänga börja väl nu att blifva vettgiriga; men mänga flere vilja icke veta om ofvanskrifne förhällanden och mänga andra torde finnas som icke vilja att kunskap sprides; huru är det då möjligt att hjelpa saken? Bildningscirklar ävägabringas i städer; männe icke ibland oss landtbrukare, synnerligast der upplysning och välvilja börjat göra goda framsteg, nägon sorts bildningsföreningar skulle kunna ifrägskomma? Utan Adel bildning, kan ingen enighet och inga föreningar till allmänt bästa komma i stånd; helst en kristig broderlighet mäste ligga till grund dertör. Der menniskor, om just icke önska sin nästas ofärd, dock känna sig liknöjde för hans välgäng, seende helst sig sjelfve ensamt välmäende, kan ingen gemensambhetsanda trifvas längre än för vissa tillfällen, för dagen eller stunden. Tyranners valspråk — först söndra packet sinsemellan, så äro de sedan lätt besegrade — säller mängenstädes i mindre samhällen. Det är väl icke att förmoda, att alla skulle blifva sniga om bildandet afen landtbruksförening, och kan nan derföre icke vänta sig flera ledamöter, än dem som känna bebag för allmänt bästa. Qvinnans verksamhet i landtbushällningen är väl vekare, i afseende på den materiella styrkan, men icke sällan öfverlägsen, genom det förfinade begreppet i ätskilliga landtwushällningens detaljer; männe icke derföre hon borde nbjudas, för att fördubbla den intellektuella kraften och göra f reningen vida mer animerad? Det till en början föreslagaa andra föremälet för ifverläggning i en landtbruksförening, nemligen: fräsan om odlingslän m. m. torde böra anstå till dess vägra sammanträden hällits. Härmed borde dock kyndas, så att nägra propositioner kunde hinna af vifvas vid nästa rikslandtbruksmöten, petitioner till Songl. Maj:t före nästa riksdag framställas samt till ölje deraf eller i sammanhang dermed ffiotioner då söras. Männe derföre icke små förberedande landtoruksmöten borde snart hällas och bekantgöras, på let att vald bestyrelse i den ena orten mätte kunna kommunicera sig med bestyrelse i en annan, samt värföre en liten tidning utgifvas, som äfven mindre bemedlade landtbrukare mäktade hälta, under namn — Bondebladet? Akte derföre icke någon sina krafter för ringa eller Age — jag skulle förderfvas och mänga smäda mig: an har velat spela den store fosterlandsvännen; men let gick honom illa —. Den så talar, har med in feghet redan förrädt den goda saken. Den för wilken oädla menniskors omdöme gäller så mycket, ar redan försakat de rättsinniges bifall. Han belöjar med andras lumpenhet sin egen. Hvad icke agarnes kraft, icke visa furstars befallning förmi erka, folkets inre förbättring, det kan, med större ramgäng genom beslut och exempel ske medelst välilliga folkföreningar. Nomen.