Aftonbladet – 1 juni 1853, sida 2

— Lb AA RRRIERRRRN Det vill således söga, att ni yrkar på försäljning af egendomen., Jag är visst mycket ledsen derför, men . . Ve öfver er, om ni så handlar, min herre!, ropade Germain, och utsträckte hotande. sin hand. Jag vill dessutom tala med min dotter, bon skall ej gå in på en sådan nedrighet.v Ni bedrar er. Huru ?: Jag har hennes fullmakt. Ni ljuger. Ni är ej särdeles artig, svärfars, gade skeppsredaren; smen beviset att jag ej skämtar ser oi här, fullmakten är stämplad, inregistrerad och underskrifven; och den berättigar mig att föra sak emot er inför hvarenda domstol inom Frankrikes och Navarras område.n Skulle det kunna vara möjligt!s gade Fregnau, bleknande; shuru! min dotter har kunnat underskrifva en dylik handling le Jag svär vid mitt lif att jag oundvikligen måste ha hundra tusen francs. Och för hundra tusen francs skulle hon utsätta sig för att processa med sin farl) ropade Germain, i utbrottet af sin smärta; sskulle hon kunna försöka att vilja förjaga sin gamla far från ett ställe, der han sett så mången telning uppväxa till träd, der han satt så mången blomma, der han har omkring sig allt som genom vanan blifvit honom kärt!s Ja, hvad vill ni väl, svärfar! Er dotter kan ej försaka sitt intresse för edra fantasier; alltid skall ni för edra penningar få er en vacker landtegendom annorstädes. Fru Durvertär ett förnuftigt fruntimmer: ni har lärt henne att man bör stå på sitt eget bästa, och inte spela rolen af känslofull, som ni nyss sade; nå väl! hon följer nu edra lärdomar. Hvar och en tänke och svare för sig: det är den enda sanna och riktiga lag man bör följa, her ni sjelf sagt.s Ni har rätts, sade Germain bittert, och jag kunde ej då ana, att ni så snart skulle lyända denna sats till er fördel. Men rain dotter kunde ej hon åtminstone vänta, till