Aftonbladet – 30 maj 1853, sida 2

fortgå i den riktning, som omsider efter mång, åriga öfverläggningar nu en gång blifvit be-l, trädd, eller om, trots alla önskningar, löftenli och beslut, de redan tagna stegen på fram-lr skridandets bana skola äfven på detta fält!! tagas tillbaka, för att låta oss å nyo börja! ungefär der vi stodo för tio år sedan. ; Det är ur denna synpunkt, som vi anse det; vera af vigt att i minnet återkalla innehålletl; och beskaftenheten af de ständernas beslut och l! önskningar, som hafva inflytelse på bedömandet af den behandling denna fråga rönt eller ännu kan komma att röna å regeringens sida. lt Vi vilja icke uppehålla oss vid de klago-l1 mål, som redan vid 1823 års riksdag, denl! första efter utfärdandet af 1820 års skolord-! ning, fördes öfver läroverkens bristfälliga in; rättning och öfver den då ännu nya skolord-, ningens otillfredsställande beskaffenhet; — eller, vid den stora komitå, som på ständernas be-lv gäran den 21 December 1825 nedsattesz tilll! öfverseende af rikets allmänna läroverk, un-! der ledning af dåvarande kronprinsen, nuvai; rande konungen, och hvilken efter ett treårigt. arbete i December 1828 afgaf sitt vidlyftigalt betänkande, med förslag till de mest genomgripande förändringar i läroverkens organisation, sedan den förut genom en särskild skrifvelse till K. M:t föranledt inrättandet på sta-l; tens bekostnad af Nya Elementarskolan i Stockholm såsom en profskola för de ider komitens pluralitet ville hafva i skolverket genomförda; — eller vid det stigande förtroende å allmänhetens sida, hvaraf denna skola, ehuru ännu i denna stund saknande förmånerna af len egen och lämplig lokal, nu sedan mera än der hvilken tid hennes inrättning och lärosätt äfven i flera delar småningom blifvit tagna till efterföljd vid åtskilliga andra, såväl ofJfentliga som enskilda, läroanstalter. Det är ock för att finna svaret på den fråga, vi här ofvan framställt, öfverflödigt att gå llängre tillbaka än till riksdagen 1844—45. Sedan ständerna vid den föregående riks-:i dagen (1840—41) i anledning af en motion. 1 L I 1 1 f 1 1 1 L 120 år tillbaka varit i oafbrutet åtnjutande, un: 4 1 4 L : 6 1 1 j 1 ; som då hade blifvit väckt ef doktor Säve, aflåtit en underdånig skrifvelse i skolfrågan, isom påkallade regeringens uppmärksamhet på! det af motionären framställda förslag, och som sedermera hade till följd den fordna s. k. lärdomsskolans på Frösön i Jemtland förflyttning till Östersund och dess ombildning till likhet med nya elementarskolan i Stockholm, väcktes vid början af den påföjande riksdagen flera motioner om mer eller mindre gening. Bland motionärerne voro presidenten WeIsterstrand inom ridderskapet och adeln, pro-c Isten Almqvist inom presteståndet, samt borgmästarne Ekholm och Kock inom borgarståndet de mest framstående. Sedan dessa motioner varit föremål för det allmänna besvärsoch ; ekonomi-utskottets behandling, och ett vidlyftigt utlåtande i ämnet af detta utskott sedermera varit föremål för ännu vidlyftigare diskussioner inom stånden, stannade rikets ständer uti det beslut att ingå till Kgl. Maj:t I f ( ; . . . ! nomgripande förändringar i läroverkens författi; Il I ( C z I med en underdånig begäran om de allmänna läroverkens ombildning i den riktning, som IEgl. Maj:t, hvarigenom Rikets Ständer sålunda lefter mogen öfverläggning uttryckte sina önskutskottet hade föreslagit. Den skrifvelse till ningar i denna fråga, är af den vigt, att vi anse oss här böra ordagrannt upptaga den hufvudsakligaste delen af dess innehåll. Den är af den 15 Febr. 1845, och man läser deruti bland annat: Att en betydligare förändring af skolinrättningen i landet är af behbofvet påkallad, synes vara temligen lallmänt antaget; derför tala ej blott rikets ständers To Et vv rv kunskapsmedlen voro fä, dä den så kallade klassiska redan för längesedan uttryckta och ofvan anförda önskan, liksom de motioner, hvilka inom trenne riksständ i detta hänseende vid innevarande riksdag blifvit väckta, utan äfven flerfaldiga yttranden och förslag i den sednaste skolrevisionens berättelse. Ett sädant förhällande kan ej eller vara oväntadt. Vär skolinrättning härleder sig nemligen frän tider, dä lärdomen uteslutande herrskade, och då den allmänna undervisningen hufvudsakligen afsäg bildandet af kyrkans tjenare. Skolorna formades efter tidens behof -Joch läroämnena bestämdes derefter. Bristen på tjen-Jej sällan sa liga läroböcker päkallade lärarens omedelbara biträde, hvaraf utanlexor och klassläsning mäste uppkomma. Sednare tiders förändrade förhällanden hafva väl föranledt partiella jemkningar, men den af älder antagna formen och det gamla lärosättet samt de frän början framhällna läroämnena hafva dock alltjemnt bibehällit sin ötvervigt. En naturlig följd häraf har blifvit, att skolan ej numera rätt passar för tiden, anstalt och befrämjar för litet sjelfverksamheten, hvarföre ock lärjungarne efter inträdet i allmänna lifvet koa förmöga att använda de förvärfvade -kunskaperne. Den enskilda undervisningen anlitas Hol ofta af misstroende till den allmänna, ett förhållande, som af flere anledningar ej bör vara staten likgiltigt. Den allmänna undervisningen bidrager nemligen i väsendtlig män till samhällighet, liksom till kännedom om sig sjelf och andra, samt förebygger ensidighet. Den offentliga skolan bör derföre ej blott stä öppen för alla; dess undervisning bör äfven vara läm! pad efter allas behof af allmän bildning, den bör utvisa kunskapernes hufvudvägar. Hitintills har denlc vetenskapliga sidan stätt alltför mycket tillbaka för. den lipguistiska och på denna sednare de lefvande spräken för de döda. Läroämnen föredragas, som i I j 1 Å l Å j t l att den är för mycket en föreläsningsoch förhörs-l f f l L l l endast gagna på vissa platser i samhället, under de: andra, för allmän bildning behöfliga, eftersättas. Ettlf nödigt samband saknas emellan elementarläroverkets särskilda delar, likasom emellan detta och akademien. Skolans form hindrar ej mindre en noggrannare diseiplin, än de individuella anlagens utveckling, och de lärjungar, som afgä på olika stadier, ha va ej erhållit de i allmänhet mest behöflige kunskaperne, t. ex. den yngling, som ur lärdomsskolan afgär till ett närande yrke. Efter att sålunda hafva sökt att i korthet antyda de orsaker, hvarföre en reorganisation af elementarläroverket mäste anses vara af behofvet päkallad, få rikets ständer i underdånighet framlägga de äsigter rörande ifrägavarande reorganisation, hvilka hos ri kets ständer gjort sig gällande och afse nedannämnde. omständigheter, nemligen: : 1:o Skolornas förening. 1 Vära elementarläroverk bestå af 2:ne väsendtligt skiljda delar, lärdomsoch apologistskolan, af hvilka den förra äter är afdelad i den så kallade nederskolan och gymnasium. Hvad först beträffar de bäda hafvudslagen at skolor, så härflyta af deras ätskiljande betydande olägenheter. Gossen insättes nemligen redan i spädare älder, utan möjlighet för mälsmannen att dä räådfröga hans förmäga och fallenhet, af tillfKllA ATT ss -4m sm star andra oakalan nah nm