Aftonbladet – 28 maj 1853, sida 3

3 fer net nå 4 Importen till Sverige cirka frs 210,000 är 1852 -Jemot cirka frs 115,000 är 1851 eller en tillökning Jaf cirka frs 95,000. År. Antal. Lästetal. Värde i Frs. ; 1842 49. 5,056. 700,000. ; 1843 47. 45899. 860,600. 1844 44. 5,439. 870,270. 1845 51. 5,941. 1,502,140. . 1846 71. 7,840. 2,055,100. 1847 37. 4,128. 1,068,400. 1848 51. 6,296. 1,038,000. 1849 47, 5,937. 1,033,500. 1850 36. 3,911. 2,086,500. 1851 43. 5,796. 1,203,000. 482. 54,225. 11,417,510. således i medeltal årligen: 48vp.5,422. 1,141,751. emot är 1852 60. 6,548. 1,822,400. Oaktadt denna märkliga tillväxt hafva, i anseende till det i Frankrike återställda lugnet och de päbörjade stora arbetena, trävarorna varit särdeles eftersökta till fördelaktiga priser, hvilka oupphörligt varit li stigande under hela året och gått upp ifrän frs 38 till frs 50 pr tolft 14 fots 9 Xx 3 iums plankor. ISistnämnde pris blef likväl betingadt vid vinterns anJnalkande och dä man erhållit kännedom om det qvantum trävaror, som ännu hitväntades ifrån norden. I Behällningen på platsen är ytterst ringa och torde exporten ifrån Sverige hit nu blifva lika gynnande som under förlidet är. Deremot har jerohandeln fortfarande varit högst inskränkt. At de 11,200 skeppund som ankommit bestod hälften af stäljern, destineradt till de franska stålverken i det inre af landet. Man kan aldrig nog upprepa hvilken skada Frankrikes prohibitiva system gör svenska bruksegare och äfvenledes franska industrien i allmänhet, då genom att lemna alla dyrbarare stäljernsstämplar ät England, Frankrike befinnes ur ständ att med sina fabrikater täfla med de engelska. Dessutom skulle franska jernindustrien ej Jida nägon syunerlig skada af några tusen tons svenskt .stäljern mer eller mindre, och hvilka, gencm deras bättre qvalitet, säkert skulle uppmuntra inhemska industriidkare att förbättra sin tillverkning. Men icke nog med att Sverige genom ett handelsfördrag bör söka bereda sig en större afsättning af sitt jern; tillverkningen deraf bör isynnerhet förbättras och beredas till lägre pris. Alltför länge torde man hafva förlitat sig på svenska stäljernets oöfvervinnerliga öfverlägsenhet. Men i närvarande tidehvarf gör man hufvudsakligen afseende på goda varor till lågt pris, och så snart en varab litver alltför dyr söker man att genom nya uppfinningar undvara densamma. Om således ingen tullnedsättning i Frankrike kan erhållas, mäste svenska jernet, för att här kunna afsättas, beredas till billigare konditioner, afskeppas till lägre frakt och genom en bättre tillverkning göras oumbärligt. Konkurrensen blifver också med hvarje dag allvarsammare och är isynnerhet den oroväckande, som nu uppstär på ön Corsika. Den förnämsta af de franska stälverksegarne, cch hvilken ensam emottager största delen af det stäljern, som från Sverige hitkommer, har nemligen derstädes lätit anlägga ett jernbruk, hvarest han medl träkol, hvarpä finnes god tillgång, bereder jeromalmer ifrån den midt emot liggande ön Elba. Om hans förmodan förverkligas, torde denna rika malm fullkomligt motsvara Dannemora-malmerna och genom dess mycket lägre pris göra svenska stäljernet alldeles öfverflödigt i Frankrike. Beträffande ordinärt stängjern, som icke, i anseende till den höga tullen, kan täfla med det franska och som säledes icke stannar här eller numera afskeppas till Algeriet, så har dess afsättoing ytterligare minskats och priset derå fortfarande varit slltför lägt för att kunna uppmana till större beställningar. Levantiska provinserna äro dermed rikt försedda och behållningen på platsen temligen betydlig. Hade nian i Sverige icke nu örhöjt priset derä, sälj hade det i är kunnat täfla med det fracska och en-. gelska, som äfvenledes mycket stigit. Milaneser stälimitationer hafva fortfarande funnit god afsättning och täflat med de äkta ifrån Triest, och dä de nu äro kända på platsen, torde de med tiden på mänga ställen ersätta dessa sednaare. En artikel, som sedan mänga är ej varit synlig härstädes, har nu under förlidet år änyo blifvit im-. porterad från Sverige, nemligen Koppar, hvaraf an-: kommit c:a 800 skeppund. Alla metaller i allmän-! het och koppar särskildt hafva förlidet är gifvit anledning till betydliga aftärer. Sedan mänga är hemtade Europa stora qvantiteter af denna vara ifrån Chili-grutvorna. Dessa hafva nu till en del upphört att bearbetas i följd af arbetarnes emigrat on till Ka-! lifornien, och har man således vändt all sin upp: märksamhet på de rika grufvorna 1 Spanien, Toscana; och Sardinien, hvilka också dessa sednare tider åda-; galagt en stor verksambet. Ifrån Tenez i A!gerietl; skeppss nu också betydliga qvantiteter kopparmalm i: till England, då hittills inga manufakturier för be-! handlingen deraf funnits i Frankrike. Nu hafva dock ! tskilliga bolag bildat sig härstädes i detta ändamäl, :! så att man snart torde kunna umbära den skatt, som ; hittills blifvit betald till engelsmännen. Marseilles ; gynnsamma läge för behandlingen af alla metaller!; torde med tiden deraf också göra en af sina betyd-; ligare industrier. Såsom mest vidrörande svenska lt handeln får nämnas, att förbydningskoppar på ett! är stigit ifrån 250 till 330 franes per 100 kilogrammer. Z Tjära och beck hafva under året varit mindre ef-l: tersökta och blifvit betalde med läga priser, då nä-l! gra tusen tunnor af den förstnämnde artikeln, ifrån Finland ankomne, blifvit upplagde på platsen sedan ett par är. Om svenska produkter i allmänhet under året vunnit en god afsättning, så hafva vära fartyg ocksä erhållit högst fördelaktiga sysselsättningar. Af 80 härifrån afseglade fartyg voro allenast 15 obefraktade eller afgångne för egen räkning till saltplatser. I frakter har man nyligen betalt s 9 och 10 procent härifrån till Newyork per ton, 30 åa 35 f. st. häriträn till E-gland NR 55 å 60 från Odessa till England 8 från Alexandria till England per qvarter, L 65 ce. m. härifrån till Stockholm per läst, EAA Den mindre gynnande skörden i England har varit orsaken till desss goda fraktkopjunkturer cch sysselsatt icke mindre än 22 af vära fartyg, antingen afseglade ifrin Odessa eller Alexandria, eller härifrån direkte till England med mjöl och hvete. Fyra hafva afgätt med full eller half last till Sverige: Slutligen har det största svenska skepp, som hittills bePRESS TA gt jr NAR RR langer jag in, och bereder mig att med den träda inför vår Herre; hvad den andra vila ÄANATNAR. må APR sa: An. — TR nt fn lira ST