Aftonbladet – 28 maj 1853, sida 2

STOCKHOLM. den 28 Maj. UTRIKES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets körrespondent.) Paris den 20 Maj. Ni vet att den evinnerliga orientaliska frågan åter kommit att utöfva sitt inflytande på sinnena och fonderna härstädes, Man hade flera skäl att vänta sig detta. Denna fråga innesluter i gig alla framtida stormar, och de, som vid de blixtrar som då och då utgå, så lätt lugna sig, synas mig föga känna huru digra dess moln i sjelfva verket äro. Det var tydligt af blotta formen för furst Menschikofts beskickning att den icke endast kunde ha afseende på de heliga orterna. Frågorna om patriarken i Jerusalem skall behålla nyckeln till stora porten i Bethlehemskyrkan, om en med en latinsk inskription prydd stjerna får sitta qvar i födelsegrottan, och slutligen om den katolska församlingen skall fortfara att utöfva sin gudstjenst i den s, k. -heliga jungfruns griftkyrka, dessa frågor äro visserligen vigtiga från religiös och politisk synem betraktade, isynnerhet sedan de utgöra oncessioner som 1852 blifvit Franktike medgifna, och från hvilka detta land för närvarande icke utan att visa svaghet skulle kunna afstå, men jag föreställer mig att det icke egentligen är härom som Ryssland bekymrar sig, och att denna fråga om de heliga orterna icke är annat än en diplomatisk inledning, ett medel att komma på ämnet, att, om det låter sig göra, söndra de öfriga kabinetterna, medan det ryska alltjemt fullföljer sitt syfte, d. v. s. en absolut öfvervigt i det ottomaniska riket, i afvaktan på det definitiva besitthingstagandet. Jag för min del har således icke utan förväning i Monitören läst en not hvari regeringen lugnar oss i afseende på de oss 1852 beviljade koncessionerna, tilläggande att kabinettet i St. Petersburg sjelft hastat att lugna henne i detta afseende, och att de sista underrättelserna från Konstantinopel af den 7 Maj berättiga att anse såsom visst att den aj furst Menschikoff i Jerusalem påyrkade status quo icke medförer någon rubbning i de latinska fädernas förhållanden. Detta är mycket bra. Noten tillägger vidare, att hvad angår våra TAR traktater med Turkiet, så kan ingen iplomatisk handling, intet beslut från Portens sida omintetgöra dem utan Frankrikes samtycke, Bra alltjemt. Men noten tillägger slutligen, matt furst Menschikoft hos divanen begärt afslutandet af en traktat, som ställer den grekiska kyrkans och dess presterskaps rättigheter och skattefrihet under-Rysslands garantis. Seder följ aktligen den nya ryska ambassadörens beskickning fullkomligt känd. Det är som man förmodade, hvaraf följer att det är dessa anspråk som innefattas i det af. honom till Porten öfverlemnade ultimatum, och hvarpå svar borde vara afgifvet inom den 10 dennes. Sålunda framställd är frågan ingalunda lugnande, ehuru, för att rätt uppfatta. henne, det vore nödigt att känna sjelfva ordalagen.. Def synes emellertid falla af sig sjelf, att Ryssland formligen har för afsigt att öfver de Ottomaniska rikets 12 millioner schismatici utöfva ett moraliskt öfverherrskap, som sjelfva verket gör dem till ryska undersåter. Men då man icke kan antaga att England, Preussen och Österrike, oaktadt deras måhända gemensamma önskan att spela Frank