Aftonbladet – 27 maj 1853, sida 2

ara, hvad den nu är, svärläst och betungande för ninnet, utan mera egnad att bibringa en lifgifvande kunskap och utveckla christligt sinnelag ? 9. Får den katechetiska undervisningen i allmänet tillbörligt afseende; och huru skall den första nattsardsundervisningan ordnas för att rätt motsvara sitt indamäl ? 10. Hvarigenom åstadkomma, att, sedan den första nattvardsberedelsen är slutad, den behöfliga förkofran i christendomen icke uteblifver? Der husförför och kommunionförhör, genom godtyckliga föränåringar i form, nära nog upphört, huru skall en sädan förkofran stå stt vinna? 1). Sedan, enligt den sorgligaste erfarenhet, bränvinsmissbruket blifvit en af de hufvudsakligaste anledningarne till menniskors andeliga och lekamliga förderf, och i värt land utbredt stora olyckor, så att den mest djuriska förnedring och brott at alla slag framgå vid sidan af sjukdomar, galenskap, sjelfmord och sädant mer; hvilka ätgärder anser sig det församlade mötet böra vidtaga för att i nägon mån medverka till utrotande af ett sä stort ondt? 12. Om nögot särskildt sällskapsnöje eller s. ko tidsfördrif, t. ex. kortspel eller dylikt, både genom sin art är föga förenligt med en christens sinnelag och kall, ock genom stn allmänne!ighet blifvit för tilldanandet af ett christligt umgängeslif hinderligt; hvilket är dä prestens äliggande i detta hänseende spligt Guds ord och kyrkolagen? 13. Huru bör läraren gå tillväga i afseende på bedömandet af olika andeliga författare, och hvilka hafzsa följderna varit af ensidiga och stränga omdömen i sädant hänseende? 14. Hvilken är lagens rätta mening med afseende på prests förbindelse att vid barns dop efterfräga föräldrars namn ? Bör vid oäkta barns dop en sä beskaffad barmhertighet emot föräldrar utöfvas, att barnet derigenom blifver utan både faders och moders värd? Har efter utfärdandet af Kongl. förordningen den 17 Okt. 1778 barnamordens antal blifvit förminskadt? 15. Dä den offentliga kyrkoplikten i sin närvarande form synes vara olämplig och ofta skadlig, huru bör denna del af kyrkotukten ordnas för ati raotsvara sitt ändamäl? 16. Hvilken inverkan i christligt hänseende hafva de nu sedvanliga liktalen ? 17. Är det förenligt med en offentlig religionslärares kall att vara medfem af hemliga ordnar och förbund? 18. Äro icke för kyrkans likformiga utveckling till lif och kraft allmänna kyrkomöten nödvändiga? 19. Huru skall den liturgiska delen af vär gudstjenst återfå sitt fulla värde? Mäånne det ej beror på presterne sjelfve att ät densamma gifva tillbörlig helgd, och hvad hafva de särskildt att i sådant hänseende iakttaga? 20. Hvad har svenska kyrkan att lära af presbyterialförfattningen ? 21. Då skötandet af jordbruk och en mängd för embetet främmande bestyr onekligen förverldsligar mången lärares sinne och borttager alltför mycken tid från hans egentliga kall; huru skall detta kunna afbjelpas? 22. Huru skola bibelförklaringar i och utom kyrkorna lagligen komma till stånd; och huru böra dessa ändamälsenligast verkställas ? 23.1 Huru skall en sådan själavärd kunna ästadkommas, att den verkligen fullgör hvad en inre mission äsyftar, så att ung och gammal mä erhälla en efter hvars och ens behof afpassad andelig vård? 24. Huru skall sabbaten äterställas i sin tillbörliga helgd? 23. Hvad bör göras för att vederbörligen upprätthälla sambandet emellan skolan och kyrkan i afseende på den offentliga gudstjensten, sä att barnen bildas till varma christaa och andaktsfulla sabbatsvänner? Är det lämpligt att särskilda barngudstjenster i skolorna hällas 7 26. Huru tillämpas kongl. förordningen den 29 Aug. 1843 angående kyrkoräd inom församlingarne? Föredragas, i enlighet med författningen, inom kyrkorådet alla mäl hörande till religionens och sedernas värd säsom: oordentligheter och oseder vid gudstjenst, försummelse af gudstjenst, uteblifvande från katechismi-förhör, oenighet i äktenskap, olydnad mot föräldrar, värdslösad barnauppfostran, m, m.? 27. Af hvilka brister lider befordringsväsendet inom kyrkan, och huru skola dessa i nägon män afbjelpas? 28. Hvilka äro olägenheterna af närvarande valsätt vid presters tillsättande, och hura skola dessa förekommas ? 29. Har i fråga om väckande och närande af andeligt lif inom församlingen det muntliga eller skriftliga framställningssättet något afgjordt företräde? 30. För att ästadkomma en rätt samverkan mellan andelig och verldslig myndighet, borde ej sammanträden hällas emellan presterskapet och de verldsliga myndigheterna sä väl i städerna som på landet? 31. Bör ej presterskapet söka medverka dertill, att kyrkorna genom anskaffade värmeanstalter uppeldas? Äfventyras ej mången gäng under den kalla årstiden helsa och lif, och huru rimligen dä fordra, att den på kläder nödställde fattige skall bevista den offentliga gudstjensten ? 32. Huru tillämpas och verkställas folkskolestadgans den 18 Jumi 1842 10 1 och 2 mom. inom fåderneslandets olika församlingar? 33. Huru bilda goda katecheter, och hvilka förändringar böra i allmänhet vidtagas med afseende på prestbildningen ? 34. Äro dorikapitlen för närvarande så organiserade, alt de kunna anses rätt befordra kyrligt lif, eller är en förändring i deras sammansättning af bebofvet påkallad ? 35. Huruledes böra presterskapets sammanträden inom de särskilda stiften ordnas, för att bäde preÅsterskapet och åhörarne mätte genom dessa sammanträden värmas och lifvas till andelig verksamhet? Vore det nyttigt, a:t dessa stiftsmöten flyttades till olika städer inom stiftet under olika är? j 36. Är icke missionssakens befrämjande en så allmän christlig angelägenhet, att hvarje enskild församling bör i sin män medverka dertill; och hvilket Jär kyrkoherdens äliggande i sådant fall? Bestyrelsen.