Aftonbladet – 26 maj 1853, sida 3

kanske en stor sköldpadda? — Den kan bb 028 ett godt middagsmål. — Vi skulle likvisst bli artigt lurade om det vore ett af ostindiska kompaniets fartyg, fullastadt med the, — utan skämt så kostar tå nu för tiden i Frankrike 100 francs skålpundet; eller också kanel, — kanel säljes numera etter guldvigt.a Under det man så forisatte att. utbyta infall, och den ena mat:osen sökte öfverträffa dep andra med qvickheter i deras smak, gled Grodan fram för fulla segel, och gynnad af god vind. på den jemna hafsytan, rakt 1.0t fartyget som redan skjuuts i sank medelst epigrammer. Dess stäliniog var ännu densamma. Ehuruvö: vinden fyilde seglen, tycktes. det dock-som det låg alldeles stilla, så pilsnabbt skö: Grodan fram mot sitt rof. Korsaren refvade Btorseglet, tyj i sanning, vore det icke ömkligt att söka upphiona den der orörliga klumpen genom annat än den fart kölen redan fått. Jag. ser då inte på däck mer än en hund och en matros i boraullsmössa., utropade kapten Groda, när han var ungefär. ett stenkast från det fartyg man styrde på. Ohoj! skrek Groda med luren för mun. bOhoj! hör på ni båda go vänner, var så god och sög, hvem: är kapten på skutan ?, Det är jag som är kaptens, skrek till svar mannen i bomullsmössan, jag, kapten Surt!x Och på en gång aflossades åtta kanoner och undra musköter mot korsaren, hvsers däck i ögonb! cket betäckteg med bed och gpillror w tacklaget. Anvfallen så plötsligt, sä inpå ifeet, ver allt mwoistånd fruktlöst. Dmatoser som undkommit döden voro sårade, de som ej voro sårade. hade förlorat all besinNing. Ännu en galfva, och dessa bleivo religa och insågo sin betryckta belägenhet. Sapten Groda besparades åtminstone smärtan tt giiva sig. En kula hade inträngt i hans fenstra öga och sträckt honom sanslös på däcket.