Aftonbladet – 14 maj 1853, sida 3

Article Image
BLANDADE DEN FÖRSTE BRÄNNVINSSUPAREN. Uti Svenka Mercurius, Juni 1757, läses om brännvinssupanlets uppkomst och brännvinets skadlighet följande : Brännvinsbruket är icke gammalt, utan begyntes rid pass för 300 är sedan. Detta beskrifves af en ysk medicus vid namn Franciscus Joel hafva tillgätt sålunda: Uti apoteken bar det betat Spiritus vini, efer det gjordes af vindrufvor, och brukades allenast i ipoteke . säsom ett menstruum, ett kraftvatten alt lraga kraften och saften ur örter och krydder, sösom . ex. vär man ville hafva kraften ur Baggesöta el er Mallört, så lades krydderna derin, och andra bvarjeharda krydder, Lilium Convalliun , Smultron, Körsbär, c. Omsider fanns en apotekaregesäll, som be synte supa denna spiritus vini, och lät sig det behaga. Han lärde sedan en borgare att destillera samna spiritus, och denne sedan sina grannar, och sileles har bäde destillerkonsten och supebruket på 300 år utbredt sig säsom nu tillgär. Men som i Nordanden irga drufvor funnos, så grepo de till den ädla säden att destillera deraf b-ännvin. Uti konung Gutaf I:s tid var det intet i bruk, men bar sedan tagit ill smäningom och ändteligen blifvit allmänt. Tillörene allt ifrån verldens begynnelse var det obekant, ch folket mädde väl och letde länge. Hvad verkan let hafver, så kan det bafva nägon pytta med sig, när det brukas som en medicin; men medicinen skall cke oftare brukas än man den beböfver, eljsst gör ten skada. Eljest när den tyckes vederqvicka dem iom den bruka, sä har det sig sä: När den Spiritus rumenti eller brännvinsängan kommer i magen och lelar sig ikripg kroppen, så har han Spiritus vitalis t animalis lifsandar:e rörlige oeh uppfriskar dem; pen nägot derefter gär den brännvinsångan bort at roppen och tager med af lifsandarne. Derföre ser pan de söm gjort sig ett bruk deraf, att de trifvas ntet, utan de fast ofta få bruka det. När ock den rännvinsängan gär bort, sä lemnas qvar en slemhet, om förorsakar sjukdom, och omsider sjelfva döden, som förfarenheten nog lärer. Och det värre är, vissbrukas brännvin till dryckenskap, raseri, trätor, rordom, slagsmål, genom hvilket brännvins missbruk tängen gär qvitt den salighet som Christus oss förärtvat. (M.) — KOMMUNIKATIONER. I Amerika äro storrtade företag ä bane för utvidgandet af kommuniationerna med fremmande verldsdelar. Sälunda är i äga upprättandet af en ängbätslinea mellan Nework och Melbourne. För farten mellan Panama och idney stär redan på stapel ett skepp, Guldäldern, mn 3000 tons, hvilket med sädan snabbhet skall kunnå Matnerahutbufbikrrtemt Sunkrtenmtetvlentbedtntnen snett rider OR

14 maj 1853, sida 3

Thumbnail