upptagas. Svenska konstnärer i Disseldorf, Uti M 11 af Deutsches Kunstblatts för ji år finner man en korrespondensartikel från Dässeldorf, undertecknad E. T—d, ur hvilken vi meddela följande: Det är en icke ringa förtjenst hos den dässeldorf. ska skolan att den utöfvar ett särdeles verksamt inflytande på att befrämja och utbreda konsten äfver i aflägsnare trakter. Så länge skolan bestöätt i sitt nuvarande skick, ha ständigt fremmande sökt sin konstnärliga utbildniog i konststaden vid Rhen: Ryssar, Schweizare, Holländare, Belgier, Engelsmän, Amerikanare, Norrmän och på sednaste tiden äfven Svenskar. Tidemand gjorde början för Norrmännen ; sednare följdes han af Gude och andra yngre landsmän. De svenska konstnärerna fortforo emellertid att följa den gamla traditionella vägen till Paris och Rom. Wickenbergs glänsande lycka i Frankrikes hutvudstad, äfvensom den i Rom lefvande Fogelbergs högt aktade namn ha väl mycket bidragit dertill. De norska konstnärernas beröm hade emellertid efter hand utbredt sig till Sverige och gaf sannolikt närmaste anledningen till att flera yngre konstnärer beslöto ati draga till Disseldorf. Blott Danmark stär ännu bland de skandinaviska länderna orepresenteradt här. Brist på behörig kännedom om härvarande skola säväl som allehanda frän annat häll inhemtade fördomar (ett eko af de längesedan upphörda ogynnsamma omdömena om Disseldorf) ha ännu öfverhand hos det i Köpenbamn inom konsten herrskande partiet och föranleda, att de danska konstnärerna i allmänhet städse undvika Dässeldorf. Emedlertid saknas icke undantag på den sednaste tiden. Näågra danska konstnärer, som på sina resor i utlandet kommit gerom Disseldorf, ha der uppehällit sig länge nog, för att öfver tyga sig om det ogrundade i de köpenhamnska äsig terna. Sä tillbragte t. ex. en talentfull dansk konstnär, hr A. Plum, förra vintern här, och har viss: icke orsak att förtryta detta; ty en af honom mälad genrebild gjorde sä väl bland konstnärerna som hos allmänheten sä stor lycka, att den genast blef afytt rad, oaktadt koastoären förut allsicke var bekant. Det torde sälunda icke vara osannolikt, att äfven andra af hans landsmän skola komma att följa det at deras norska och svenska bröder gifna exemplet. Om dessa sistnämnda vill jag denna gäng specielt tala. Deras antal har under de sista ären betydligt villtagit. Till en stor del äro de visserligen ännu begynnare, hvilkas namn här icke kan anföras; nägra at dem berättiga emellertid till goda förboppningar. Men det gifves också nägra, som redan derhemma visat sig såsom verkliga konstnärer och här söka den utbildning, som deras fädernesland icke i tillräcklig srad kan gifva dem. Bland dessa mä det tillätas mig att med nägra ord omtala hrr Nordenberg, Zoll och Larsson. B. Nordenberg, född på landet i Blekinge, är en af dessa af naturen lyckligt utrustade talenter, son lugnt och naivt och säsom det synes utan synnerlig ansträngning behandla sina uppgifter. Ursprungligen bestämd till kons:hardtverket (säsom dekorationsmälare) kände han, sedan han en tid arbetat i Stockholm uti detta fack, den lifligaste ätra att blifva en sjelfproducerande konstnär. Hastigt genomgick ban der akademiska kursen och väckte icke rivga förhoppniog genom flera bilder af det svenska folklitvet. af hvilka konstföreningen i Stockkolm inköpte flera. Den dässeldorfska skolan hade emellertid i Sverige blifvit ett namn af så god klang, att han och nägra andra yogre konstnärer beslöto att begifva sig bit. Sålunda hitkom han hösten 1851, blef straxt elev i den Iildebrandska mäleriklassen, och visade så mycken skicklighet att det efter nägra mänaders förlopp tilläts honom att utföra sjelfständiga kompositioner. Hans första bild bär, som utställdes på härvarande permanenta exposition, och föreställde svenska bondbarn, lekande blindbocks — röjde sinne för riktig avordning, betecknande motiver, naiv uppfattning och isynnerhet en icke obetydlig talent i afseende på totaleffekt och färg. Den fann genastafsättniog. Uppmuntrad härigenom företog han sig derefter avt mäla en längt större och betydligare bild. Den var med på förlidet ärs expositioner i Dässeldorf och Köln och inköptes af konstfö eningen i sistnämnde stad. Ämnet var husandakt i en blekingsk bondstuga, uppfattningen allvarlig och värdig. ungefär i karak teren (im Sinne,) af de Tidemandska tolklifsbilderoa, dock utan nöägon deciderad eller äsyftad imitation at nämnde konstnär. I mäleriskt hänseende är uppgiften en solskensbelysning af interieuren, med de derat betingade, af reflexer upplysta skuggorna; och allt detta var så vällyckadt, att bilden i detta hänseende skulle varit en äldre mästare värdig. Med Tidemand företog han förra sommaren en resa tiil Dalarne och andra svenska landskaper och ätervände sent på hösten med en lika rik som intressant skörd af studier och motiver, hvilka han straxt började bearbeta till kompositioner. Utom flera mindre redan färdiga bilder, har han för närvarande under arbete tvenne större karakteristiska folklitsbilder; den ena, föreställande en nattvard i en svensk landskyrka, är en rik komposition, af lycklig uppfinning och harmonisk ljusfördelning ; den andra, en dans i Dalarne kring Majstängen, en tafla med skön och lugn anordning och mängfaldigt omvexlande, karakteristiska motiver. Begge bilderna sakna ännu den sista genomarbetningen; jag kommer måhända framdeles att omtala dem. Med den utmärkta och gedigna talent, herr Nordenberg besitter, ställer sig hans konstnärliga horoskop mycket gynnsamt, i synnerhet om han tillegnar sig en större finhet i teckvingen, i det hela ett mera fulländadt mästerskap, hvilket man, med anle ning af det allvar, hvsrmed han drifver sin konst, har all grund att förvänta. Chr. Zoll, Nordenbergs kamrat vid Akademien i Stockholm, ankom hit först sistlidne höst och har änru icke exponerat någon tafla. Han har emellertid medfört ett betydligt antal teckrade studier och utbist, sä att man deraf är nägorluoda i ständ at: görs. sig ett begrepp om beskaffenheten af hans talext och konstnärliga ang. Man ser med hvilken iprerlig körlek han har siräfvat att sätta sig in i Sitt folks och. lands egendombga nar. I alk riktningar bar ban genomkorsat Sverige och under dessa talrika exkursioner gripit må talande ochkarakteristiska dream af gripit mänga al AL sa