Aftonbladet – 9 maj 1853, sida 2

— Bestyrelsen för Allmänna Reformsällska-c pet har hos redaktionen.anhäållit om rum förl! följande cirkulär: Tredje Allmänna Sveaska Reformmötet . sammanträder Måndagen den 27 nästkommande Juni, . kl. 11 förmiddagen, på rum hvarom serskild anvis-! ning dessförinnan ska!l meddelas. j Enligt det vid 1850 ärs möte fattade beslut skulle : detta Tredje Allmänna Reformmöte hafva samman: kallats redan under sistförflutne är. I enlighet med de flesta Reformsällskåpers tillkännagifna äsigt samt på skäl som sednast i cirkulär af sistlidne November blifvit framlagde, har Allmänna Reformbestyrelsen likv1 ansett sig böra till här ofvan utsatte tid uppskjuta detta möte. Dä Allmänna Reformbestyrelsen nu inbjuder samtliga i riket redan bildade: eller nu sig bildande Reformföreningar att, genom valde ombud, i detta Tredje möte deltaga, fullgör Allmänna Reformbestyrelsen i och med detsamma icke blott ett af fullmäktige frän rikets Reformskliskaper uttryckligen gifvet uppdrag, utan efterkommer äfven em med bestyrelsens egen önskan sammanstämmande, frän flera Reformsällskaper och Reformvänner sednare till bestyrelsen stäld uppmaning. Under sådana förhällanden anser sig bestyrelsen böra päräkna ett talrikt sammanträde af värdige, fosterlandssinnade och sjelf. ständige män frän alla delar af landet, med så mycket mera skäl som en, kanske mer än vanligt betydelsefull, riksdag i är förestär, för hvilken det kan vara af serskild vigt att reformens vänner bereda sig samt sluta sig endrägtigt tillsamman: Det vid 1850 ärs Reformmöte upprättade represensationsförslag har visserligen blifvit af många bittert klandradt; men med tillfredsställelse bör ock Allm. Reformbestyrelsen erinra derom, att detta förslag äfven vunnit lifligt bifall af reformvänner i alla landets delar samt äfven, med några få förändringar, vid sednaste riksdag af Bondeständet antagits, och varit ganska nära att af Förstärkt Konstitutionsutskott godkännas till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Att nu föreslå eller förorda nägra ytterligare jemkningar eller. eftergifter i detta representationsförslag, sådant detsamma af ett helt riksständ samt af en betydande minoritet i ett annat blifvit godkändt, skulle vara lika oförenligt med Allm. Reformbestyrelsens öfvertygelse om hvad som är rätt och klokt, eom med bestyrelsens befogenhet. Allm. Reformbestyrelsen är också öfvertygad att några jemkningar och eftergitter i de grunder, som uti det af Bondeständet antagne förslag blifvit bestämde för bildandet af fölktinget eller riksförsamlingens. nedre kammare, icke ens böra sättas i fråga. Reformbestyrelsen är äfven innerligt öfvertygad derom att i riksförsamlingecs öfre kammare, eller landstinget; sädänt detsamma enligt berörde förslag skulle bildas, ingå nog starka konservativa elementer för att betrygga mot alla förespeglade vädor af en för stark demokrati; och att en riksförsamling, bildad i full enlighet med förslaget, skulle längt ifrån att vara fiendtlig mot det konstitutionelt-monarkiska regeringssättet, tvärtom blifva en konstitutionelt.monarkisk regerings säkraste stöd, och istället att inkräkta på regeringens lagliga myndighet, tvärtom gifva densamma ökad styrka. Men äfven med dessa äsigter, anser sig Reformbestyrelsen icke tillständigt att från nu utlyste reförmmöte utestänga reformvänner, hvilka tilläfventyrsi nägon detalj — sätom t.ex: i fröga om öfre kammarens orgahisatioh — äro afännan mering. Äfven till dessa och alla reförmvänner, hvilka verkligen äro ense om grundsatserna för folktibgets bildning, och främst deraf om möjligast utsträckte allmänna val, utan afseende på ständ eller klasser, vare sig börds-, yrkeseller förmögenhets-klasser, utgår säledes Allmänna Reformbestyrelsens inbjudning att i mötet deltaga, naturligtvis helst sälunda att reformvännerna allestädes sammanträda för bildande af reformföreningar, hvilka sedan utse sina-ombud: vid mötet. Det har tillhört och tillhörer taktiken hos ett visst parti att inplanta och utbreda tron på de utomordentliga svärigheter, ja omöjligheter, som förmenas stå i vägen för genomförande af en grundlig förbättring i vär folkrepresentation. Flera ärliga reformvänner bafva ock verkligen blifvit snärjde i denna tro ända derhän att de, äfven fullt öfvertygade om de stora bristerna i värt nuvarande representationssätt, de der icke genom nägot plåstrande kunna hjelpas, samt lika öfvertygade att hvarje förändring ocksä vore en förbättring redan ur det enkla-skäl att en försämring antes nära nog omöjlig, äro fårdige att för vianande-af eå förävåäring antaga snart sagdt hvad som bjudes. Allm. Reformbestyrelsen kan ej dela eller ella denna tröstlösa fsigt. Genomförandet af en verklig, ej blott skenbar förbättring i vårt statsskick, är visserligen ingen lätt sak, utan erfor :rar i främsta rummet god vilja och erig samverkan hos alla som vilja saken och verkligen älska fåderneslandet mera än egna fördelar och egen makligbet; men ä andra sidan är ock säkert att en dylik reform ej blott är möjlig, utan att den, i laglig väg, verkligen kan genotmtöras både lättare och förr än äfven reformvännerna i allmänbet sig föreställa. Ett ärligt sträfvande för en verklig reforni kan säledes icke med nägot skäl anses sä opraktiskt, som en och annan bögvis förmenaår. Opraktiskt, likasom fegt och förderfligt skulle det deremot, enligt bestyrelsens äsigt, vaa om Sveriges reforinvänner endast för vinnande af nögon förändring, endast för att blifva qvitt en författning, om hvars oduglighet snart sagdt alla Svenske män utan undantag äro ense och hvilken säledes omöjligen kan läge hällas uppe, mähända skulle köpa denna förändring med att tillföra redan nu alltför mäktiga, i: frunden onationliga och mot alla genomgripande förbättringar fientliga elementer, en ytterligare förstärkning, hvarigenom en någorlunda nöjaktig represantationsreform skulle mera aflägsnas än främjas, och den sista villan tilläfventyrs varda värre än den första. Opraktiskt skulle det i bestyrelsens. ögon vara om man genom konstlade medel och godtyckliga atbalkningar skulle vilja splittra Svenska folket och framtvinga sarihällsfarliga klassers; om man genom : bibehållande oci legaliserande af ett alltför utsträckt förmynderskap å ena och ömyndighetstillstånd ä andra sidan skulle tillskapa ett proletariat der Sådant icke redan funnes,samt i fortfarande tillväxt öka det redan befintliga. Frän alla delar af fåderneslandet förspörjes just nå ett serdeles Ifligt intresse för ätskilliga reformer i vårt statsskick. -Representationsreformen kan med skäl sägas i sig innesluta alla dessa: och andra önskade reformer; enär näppeligen någon verklig reform lärer kunna tillvågabringas med vär nuvarande ständsförfattning, eller förr än en ombildning.affölkrepresentationen föregått. Alla som nitälska för de sä högt påkallade men hittills tillbakahällna förbättringar i vårt statsskick — tör en förnuftig bränvinslagstiftning, en billig skattejemkning och skatteförenkling, nödvändiga förbättringar i såväl borgerliga och kredit