Aftonbladet – 7 maj 1853, sida 2

täller operationer. Denna för de obemedlade lasserna så nyltiga anordning öppnades i medet af December månad 1851, och har blifvit edan den tiden omfattad med stigande förroende. Enligt de uppgifter, som benäget blifvit oss neddelade, hafva från den 13 December 1851, lå lokalen öppnades, till slutet af samma år, nmälts 27 sjuka barn. Från den 1 Jan. till len 31 December hafva besökens antal upprått till omkring tusen, och antalet af de inkrifna sjuka barnen till 303, så att för hvarje arn öfverhufvud gjorts 3 till 4 besök; öfver lia besökande och deras sjukdomar föres fulltändig journal; antalet af de särskilda sjuklomarne som blifvit behandlade under året itgör 376. Bland dessa 303 hade 12 blifvit antecknade såsom aflidne, ehuru det kan anagas att ett större antsl under året dött, tan att derom någon anmälan blivit gjord. Jet ojemförligt största antalet hafva duck dels blifvit anmälda som friska, dels under Jökar1es ögon väsentligen förbättrats. Det är vackert och intagande att se alla lessa små patienter, burna på sina mödrars och sköterskors armar, för hvilkas lidanden en upplyst menniskokärlek bjuder läkarekonstens välgerningar, hvilka deras knappa vilkor elest skulle hafva beröfvat dem. I samman-hang med dessa konsultationer gifves äfven för medicine studerande undervisning i barnsjukdomarnes behandling, så att konsten i erfarenhet återvinner hvad den bortgifver i menniskokärlek. Men det är ej blott i formen af sjukvårdsanstalt xom denna inrättning redan utöfvat och kommer att utöfva ett välgörande inflytende; den är äfven afsedd att: bilda en helsovårdsanstalt. Hvarje moder eller: barnavårdarinna erhåller der noggranna föreskrifter om bästa sättet att kläda, sköta och: vårda barnen med afseende på deras välbefinnande och förekommande af sjukdomar, och man bör hoppas, att om de råd och anvisningar, som här välvilligt meddelas åt alla som begära dem, sorgfälligt och uppmärksamt iakttagas, en betydlig minskning skall inträffa i den hittills tyvärr alltför stora dödligheten hos barn, såvidt den är en följd af vanskötsel, antingen uppsåtlig eller alstrad af tamklöshet, okunnighet och fördomar. En förbättrad vård om den : spädare åldern: är ett af de mest talande bevisen för stigande: odling och sedlighet inom ett samhälle. Stockholms stad hari detta afseende inom de tvenne sista åren gjort betydande framsteg. Diakonissanstaltens barnsjukhus förtjenar det liftiaste erkännande, och med en sällspord frikostighet hafva stadens invånare samlat medek till den stora stiftelse som under namn af Kronprinsessan Louises Sjukvårdsanstalt gruodlägges på Kungsholmen, hvarest äfven kommer att. gratis meddelas råd, anvisningar och ordinationer för sjuka barn utom inrättningen. Vi hafva hört, att stora barnhusets läkare äro betänkta på att framdeles öppna en mera centralt belägen lokal för samma ändamål, till tjenst för dem som bo i sjelfva staden och på söder, och hvilka till följe af det långa afståndet icke kunna begagna sig af den läkarevård som erbjudes inom stora barnhuset. Vi äro öfvertygade att åtskilliga välgörenhetsinrättningar med nöje skulle för eit så vacekert och nyttigt ändamål erbjuda en lokal, som. endast behöfde begagnas en timma några dagar i veckan. Ännu felar dock en sak. Mången fattig moder afhålles från att inhemta läkarens föreskrift, endast derföre att hon saknar eller tror sig sakna medel att efterkomma den. Om allmän eller enskild välgörenhet kunde bereda utväg att gifva de fattiga mödrarnes fria medikamenter, skulle de besökandes antal förmodligen inom kort mångdubblas. Denna fördel kunde vinnas med en ganska ringa uppoffring. Bland de välgörande inrättningar, som utan tvifvel dertill skulle vilja bidrsga, tänka vi oss i första rummet de inom församlingarna stiftade fruntimmersföreningarne. Deras medlemmar söka att gifva förädlande inflytelser åt hemlitvet hos de fattigare klasserna. Hvilket. tacksammare fält för deras verksamhet kunde: de tänka sig än barnens vård? På den:ifatltigdom, hopplöshet eller laster uppväxta generationen fordrag det en djup fond af allvarlig ödmjukhet, af outtröttlig uppoffring, af Iskarpsynt menniskokännedom, att kunna utlrätta något verkligt godt. Men låt dem gå till barnens sjukbäddar! Ingen moder är så förhärdad att hon motstår inflytelsen af den l välvilja som bevisas hennes barns UtöfvanIdet af denna välgörenhet fordrar inga stora ansträngningar, ingen djup menniskokännedom, — och inga stora ekonomiska medel. Litet medikamenter, en bättre hufvudkudde, litet stärkande föda, och en vänlig tillsyn att läkarens föreskrifter iakttagas: hvilken bättre lottad qvinna skulle ej för ett så ringa pris vilja då och då köpa sig tillfredsställelsen att hafva räddat ett spädt 1if åt samhället, aftorkat föräldrars tårar och inom armodets tröskel måhända hafva lyckats gifva väckelser tillarbetsamhet, omtanka och sedlig förädling, med alla-deraf för familjernas framtid härflytande välgerningar! MIT REA ——L Kungliga Operan. I går gafs den länge väntade Alphyddan med de båda debutanterna uti Betlys och DaI nsalae roller. Mille Ruberg — Betlv — eonar . hd