Aftonbladet – 6 maj 1853, sida 2

Article Image
så att denibeklagligtvis numera. utgör en obe-: tydlighetp. ; Sådana fakta äro ganska upplysande i af-! seende på de fördelar som ladugårdsskötseln nemtar af bränvinsbränningen eller den mång-, oeprisade dranken. Också är det klart, atth u bättre metoder erhållas att ur råämnenal: ullständigt utdraga spriten och derigenom öka oränvinsafkastningen, desto sämre blir den : iterstående resten af dessa -råämnen eller; lranken för kreatursfodringen. js Äfven förtjenar att tagas i betraktande, att len lilla tillökningen i bränvins-produktion,: 118,000 k:r för hela Skåne på 3 år, är alltför inga i jemförelse med den minskade span-, nålsskeppningen. Bränvinsbränningen synes jåledes hafva verkat mera förstörande ellers nindrande för spanmålsproduktionen än som) motsvaras af de spanmålsqvantiteter, soml lifvit brända till bränvin, och. man kan derföre påstå att bränvinsbränningen har bådel, lirekt och indirekt verkat till: minskning il. spanmöålstillgångarne. l Efter en sådan erfarenhet ifrån rikets spanmålsrikaste provins, torde det vara fåfängt att vilja försvara bränvinsbränningen med det gagn som den gör för förbättrande af ladugårdsskötseln och landtbruket i allmänhet. Dessal synas tvärtom lida under de olyckliga infly.elserna af den utbredda sprittillverkningen. Dertill kommer att alla produkter försämras ill qvaliteten. Drankfodringen ger sämre mjölk, smör, ost och kött, samt verkar äfven till försämring af kreatursraserna. Gödningsämnena blifva också sämre, och hvad som är säkert är att ingenstädes hör man så mycket talas om slösäd, som på de orter der allmogenl drifver bränvinsbränning, så att den myckna slösäden äfven synes hafva bränvinspannan att! tacka för sin tillvaro, som åter framhålles så-l som ett skäl för att låta bränvinspannan obe-l hindradt rinna för att kunna använda den så ofta omordade slösäden. Om pannan stannade, torde man icke endast erhålla mera spanmål än förut af landtbruket, utan slösäden! torde också taga afsked för att efterträdas af astrid, spannmål. — Bland den vid Upsala universitet studerande ungdomen har på sednare tiden uppstått den tankan att genom enskilda bidrag samla medel till åstadkommande af en föreningsbyggnad i likhet med den, som studentföreningen i Lund på samma väg åstadkommit, och som der för ungdomens intellektuella och sedliga utveckling medfört så goda följder. Hvad som Upsala studenter isynnerhet med en sådan inrättning afse, är att bereda möjligheten af ett samlif med sina lärare. Såsom bekant är finnes i Upsala ett 8. k. akademiskt läsesällskap, hvari lärarne och några få äldre studenter deltaga, men-som oaktadt ett betydligt understöd af biblioteksfonden ändå ej vill bära sig. Det vetenskapliga lifvet inom de särskilda nationsföreningarne har länge varit alldeles utdödt. Planen är nu att inom studentkåren sjelf hvarje termin samla frivilliga bidrag. Vi förmoda dessutom att mången utom universitetet stående skall önska att medverka till vinnande af ändamålet, isynnerhet som man till studentföreningens i Lund byggnadsfond sett ganska rikhaltiga bidrag tillströmma från enskilda, som af ett eller annat skäl intressera sig för universiteternas bästa. För att emellertid på en gäng åstadkomma en liten grundfond har studentkåren i Upsala beslutat att fira sin till den 13 dennes uppskjutna Majfest med en stor middagskonsert på Carolinska biblioteksgalen. Vi förmoda att hufvudstadens och den kringliggande landsbygdens invånare icke skola lemna tillfället obegagnadt att få höra den förträffliga studentsången i en lokal som för densamma är utomordentligt tacksam, äfvensom de. öfriga utmärkta musikaliska prestationer hvilka man är van att vänta vid dylika tillfällen. : Samma dag om aftonen komma de vanliga första Majförlustelserna med sina maskrader och upptäg att ega rum på Eklundshofssläitten, hvilken omständighet utan tvifvel äfven kommer att öka tilloppet af personer; som önska att begagna den dessförinnan sannolikt öppnade ångbåtsfarten för att göra en angenäm lustresa. ss — Som utrymmet ännu hindrar oss att ur Tlagala oh ds bass mn nr PRargfallkka

6 maj 1853, sida 2

Thumbnail