Aftonbladet – 4 maj 1853, sida 3

FNS OR og ) I er pe my med två ryggar, två magar, åtta fötter, et I hufvud har hals. — En sådan hare, än: ti märker M. B., är då enkom skapad för — . dubbelbössan. ! UTRIZES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 24 April. Vi sysselsätta oss här fortfarande med de I orientaliska frågan, och vi se ej synnerli.ge I klart i den saken: Furst Menschikoff m äss I tänkes alltjemt mer och mindre att ha k om mit för att å sin suveräns vägnar fordra 19ro Itektoratet öfver Turkiets grekiskt katolska be I byggare. i Man talar om en kongress, som skulle J hål las på något annat ställe än i Constantino pel och vid hvilken de stora makterna skulle de finitift reglera sina anspråk på och sina för hållanden till det ottomaniska väldet. ) Man misstänker det de äro ganska mycke böjda att i denna fråga handla utan att till I spörja Frankrike. Å England säges ha begagnat sig af den ottomaniska krisen och Rysslands exempel för att i Egypten tilltvinga sig nya eftergifter för sin transitofart till Indien. En engelsk agent skulle i denna angelägenhet ha varit sänd till Cairo och hos Abbas Pascha lyckats ganska väl i utförandet af sitt uppdrag. Förutom den orientaliska frågan, som je några lifsskymtar åt den politiska id en, synes derna ide ge död, FY nerligast sedan påfvens cirkulärcef bragt stiltje i de religiösa meingsstrider till hvilka vi på sednare tiden varit vittnen. I Paris hör man för närvarande Ingenting annat än klockornas ljud och vagnarnes buller. De ofantliga arbetsföretag, som blifvit påbörjade, fortgå och bedrifvas ännu verksammare med den inträdande mildare årstiden, men det är nu en gång så de menskliga tingens ordning, att man måste fara fram med måtta till och med då det gäller att ersätta det dåliga med det goda. Då de nedrifningar af byggnader, som de nya planerna gjort nödiga på betydande sträckor, hufvudsakligen ha träffat de qvarter och de hus som bebotts af arbetare, och dessutom de stora anläggningarna lockat till Paris en massa arbetsfolk från landsorten, så ha hushyrorna stigit högst betydligt för hela arbetarebefolkningen, som till och med har ganska svårt att någorstädes finna tak: öfver hufvudet, Ni vet att under vanliga förhållanden det i Paris ges få portar, på hvilka man icke ser anslaget: Rum att hyra. För närvarande är ett sådant anslag uti arbetareqvarteren nästan ett fenomen. Regeringen har, efter hvad ni sett af Monitören, sysselsatt sig med denna angelägenhet; Ett understöd af tre millioner är beviljadt de husegare som uppföra för arbetsklassen lämpliga sunda och billiga bostäder. Detta är utan allt tvifvel en mycket välmenande åtgärd, men äfven om man antager att den medför önskad verkan, så fordras dock tid att bygga och en viss tid innan hyggnaderna blifva beboeliga, ehuru husegarne i Pa-! ris ha ganska brådtom att åt sina olyckliga: hyresgäster öfverlemna omsorgen att torka rapp-; ningen i de nybyggda lägenheterna, och in-: an dessa tvenne vilkor blifva uppfyllde, är i ö let säkert att arbetaren kommer att i sin budset få vidkännas en ganska kännbar tillökning ; på artikeln Ayra, De som känna våra arbeareg: förhållanden, veta att det endast behöfif es den ringaste förökning af hans utgifter ör att rubba jemnvigten i hans budget för en! sanska lång tid, och stundom för älitid. Mod7 öshet, brist eller ocker vänta honom från detta z gonblick. Jag nämner här särskildt arbeta1 en, men alla de som lefva af någon liten sz estämd ränta eller annan inkomst, och hvilka r afseende på hyresangelägenheten stå ijemn-, redd med arbetaren, lida likaledes, och komma I tt lida, För. öfrigt måste man medgifva att e eringen tagit denna fråga ganska allvarsamts öfvervägande och . utan tvifvel skall, så vidto et är henne möjligt, söka afhjelpa det onda.2 fan vet också hur vigtigt det är för regerinen att ej ett allmänt missnöje får utbreda N ch rotfösta sig bland arbetarebefolkningen i!a 3 vå aris. Allas sinnen äro för öfrigt upptagna afraf-. ärer eller materiella frågor, och i detta afse-P nde spela jernvägarne en hufvudroll. Con-p: ession har i dessa dagar meddelats åt ett!k, olag, för hvilket hr Morny står i spetsen, så å en ny väg, kallad Stora ceniralbanan, Denna i tora centralbana. är en kombination af jern-Y ögslinier, som utsträcker Limogesvägen till : gen, Clermontvägen till Montauban, och g; om, genomkörsande Frankrike från vesterpj 1 öster, förenar Bordeaux med Lyon. vi Dessa. äro nästan de enda anmärkningsvärda dr yheterna för dagen. Emellertid bör jag icke; ved tystnad förbigå den nya lagen om juryn, 7 om, väl till förstäendes, har för ändamål att le nderlätta fällandet, i hvilket afseende tidnin1 en ,Union, anmärker, såsom mig synes gansit ka förnuftigt, att alla dessa förändringar af 5? gen om juryn icke betyda särdeles mycket, ch att hos oss menniskorna, långt mer än garna, behöfva förändras. ve fr Ponsards komedi Lhomme et Vargent fortJa r att vara på modet. Det försäkras att kej-: sis ren erbjudit författaren en pension af 2400! .s Men att han nekat mottaga den, Jag an-g-, r honom fullkomligt i stånd dertill. Man sil nämnde honom då till officer af hedersbe gionen. siö ARSA ä SRS EEE kr en, stickande upp öfver dess yta blott sittut rymtande fula anlete. Dessa kreatur, hvaraflso ST -. FM a RE pe. då AA Me AR