Aftonbladet – 3 maj 1853, sida 2

a 3 Civil 1UVIAUIlLaD Ila all iUuvpDa negot 1 raktersteckningen elier handlingens utveckFA vs UTRIKES Med södra ordinarie posten och snällposten: vi emottagit danska blad af den 29 April. redogöra för Hamburgerblad af den 28, m först om thorsdag korama oss till tillhanda.. Holländska andra kammaren är upplöst. Den a ministeren har utfärdat sitt programm, sons sar reaktionär syftning. DANMARE. pFädrelandet motiverar och förklarar nu mare sitt yttrande ait åzgigterna i arfföljdsägan icke böra utgöra något program för de restående valen och visar att det: derföre ke på ringaste sätt förändrat sina åsigter om gten och betydelsen af denna fråga. Det: trar bland annat: sÖrsteds inträdande i kabinettet är ett bestämdt: rnekande af allt hvad som skett sedan 1818, ett in mot danska nationen och dess sträfvanden, ett afrande bevis på att Danmark nu icke styres af en insk ministör, utan af tvä holsteinska grefvar; ty det de och ingen annan, som satt sin gamla kära, tj-nst-stiga och sorglösa kollega in i statsrädet, för att i avs namn och bakom hans kappa kanna styra, icke: lott hertigdömena, utan äfven konungariket utan an-jar; men i detta herradöme skall den danska natioen icke finna sig en dag längre än hödvändigt. Fältpet vid valen skall vara: mot eller för ministerers rsted! Kan man då förstå, hvarför vi mena, att arisken mäste träda tillbaka ätminstone för en tid? isserligen skall srfsfrågan föreläggas den på nytt ammanträdande riksdagen, och hafva vi menat, att nan icke borde gifva ministören nägot förtroendevoum i denna sak före Örsteds utnämning, så följer et af sig sjelft, att vi ännu roindre kunde finna det iktigt, alt man gåfrve ett sädant nu. Men om det: yckss genom valen öfvertyga IH. M. Konungen om, it hans nuvarande rädgifvare icke böra styra landet, medan de icke ha eller kunna göra snspråk på nä-sot förtroende, och om en ny minister, som bättre: örtjenar riksdagens och folkets förtroende, träder fram ned budskapet och säger: denna sak är förderfvad af: åra företrädare, mena vi se oss icke i ständ att öra annat, än att framlägga den i detvästentligaste: förändrad, skdan den en gäng är och bedja riksdasen tro oss på värt ord, att dess upprepade törkastande kall göra det för oss oraöjligt att regera — skall rikslagen då äter svara nej eller skola väljarna genom ut aftordra sina representanter ett bestämdt löfte värom göra dem det omöjligt alt säga ja? Det är letta som vi iere tro vara rädligt. I en artikel uti N:o 81 afrädde vi frin sit erkänna tillvaron af en öre, ipbemsk nödvändighet för budskapets antagande, det vi antogo, att denca antingen mäste bestå iden. rermande dipiomatiens eler de holsteinska embets-. retsarnes öfvermäktiga inflytande, alltså vara anptin-sen ryskt eller schleswig-holsteinskt; och bäda dessa: infytandev, menade vi, var det mera farligt att gifra: efter för än att trotsa. Men vi ha sedan och i syn-nerhet efter gen sednaste upplösningen blifvit upp-märksamma på, att det kan tänkas entredjs inhemsk: nödvändighet, som emellertid ör af nägot ömtålig art: att offentligen oratala. Man kunde, under den dubbla. ställniog som konuagen intager såsom konstitutionell regent i konungariket cch absolut i hertigdömena, och under den stora begreppsförvirring, som genom kungörelsen af den 28 Januari 1852 blifvit införd i värt statslifs högsta region väl uten nögon förnärmelse mot HH. M:ts upp person tänka, attdeita dubbelförhällande icko i alla ögonblick kunde stätt lika klart för H. M. och att H. M. i ett sädant ögonblics kanske icke tänkt sig möjligheten af att riksdagen skulie kunna ha nägontiog stt somöärka mot budskapet oe: derföre hade uttalat sig för en fremmande makts re-presentant sä att H. M. trodde sig ha pålagt sig en: förpligtelse för budskapets oförändrade antagande. Man: skulle kunna täcka sig nägot sådant; raan skulle vi-dare kunna tänka sig, att i vissa af sambällets högre kretsar finnes personer, som skulle ha nöje af att: göra H. M. trött vid regeringen och som fästade stora förboppningar vid den stund, då H. M. släppte statens roder; man kunde tänka sig att dessa personer. liksom de af den orsaken kunde pädrifva budskapets skyndsamma antagande; af samma orsak kunde önska det upprepade gänger förkastadt — och man skall dä kanske finna, att det icke är utan all orsak, att vi nägot förändrat vär äsigt, att vi kommit att.betvifla, huruvida det skulle vara rädligt att föra motständet mot det kongl. budskapet, hvilket vi aft fullkomligt oför-svagad öfvertygelse mäste önska, igenom till det yttersta och om det är gagneligt att bruka denna sak: till politiskt sköldemärke vid de förestäende valen. — — Oo — Vi anse nu som förr det kongl. bud-skapets oförändrade antagande säsom ett ondt, under: vissa förhöllanden för en olycka; men vi tro, att den: olyckan skulle blifva ännu större, i fall vär författning störfade och vi för fulla segel styrde in i SlesÅvigholsteinso hamn, Vi tro att innan man skall väga Adet yttersta, för att försäkra Danmark mot en atlägsen fara för ryskt beroende, skall man sörja för att det fortfar att finnas ett fritt och oberoende danskt IDavmark. Vi tro, att detsom Grundtvig kallar Danjmarks lycka och som vi ville kalla Försynens styTdrelse, kan foga det sä, att denna fara blir mindre Teller bortskjutes längre i tiden än vära ögon kunna. räcka, men att den nära, den öfverhängande faran licke kan afvändas, utan att alla ärliga och trofasta. ) danska män utan afseende på olika meningar om sär) Iskilda saker sluta sig tillsammans vid de nu förestä-lende valen och insätta en riksdag, som har kraft och mod att säga: hitintill men icke vidare !s Grefve Knuth och etatsrådet J. E. Larsen r Itillkännagifva, att de icke ärna uppträda såtlsom kandidater till folketbingsvalen i Köpenhamn. . Hertigens af Augustenborg. organ Hamb. t) Nachrichten har med förtjusning mottagit underrättelsen om Örsteds inträdande i miniIståren och gör sig i anledning deraf goda , törboppningar för hertigdömenar. Superintendenten i Lauenburg Catenhausen har aflidit. ,) Under de tre första månaderna af detta år .Iha endast 359 fartyg klarerat Öresund. BELGIEN. Enligt en telegrafdepesoh ärnar konungen göra en rega till Berlin och Wien, 00 har blifvit upplöst. D kammaren har blifvit upplöst. e k nya CG äro bestämda att försiggå den 17 Maj. Den nya ministåren har offentliggjort K sitt programm. Häri förklaras att i afseende å religionsangelägenheter ingen förändring i e författningen skall ega rum, att de särskilda religionsbekännelserna äro fria, men skola stå under stark kontroll. Ministeåren ärnar blott Iföga centralisera förvaltningen, hvaremot pro. vinserna och kommunerna skola få större räd i. lrum. De organiska lagarne skola modifieras, ee 9å att konungens verkställande makt kan blifva elen verklighet. Detta reaktionära programm rdhar gjort ett mycket pinsamt intryck. t— TYSKLAND: tTill Preussiska avåra kammaren inkom den oo l38 Ansl om netition undertecknad at alla reNN