Aftonbladet – 3 maj 1853, sida 2

fentlig diskugsion tillika med kännedoraen it m det språk på hvilket de äro aftattade, och d fa synes vara ämnadt att en gång blifva xi enniskosfägtets och kulturens gemensammal ingomål. le ymsneso RARE g Teaier. j indre Teatern. M:lle Erösslinds recett: Jeaniv ock Madeleine, eller efter aderton år, skädespel i5!g akter, med prolog i 2 tabläer. Fri öfversättnipg io från franska pjesen Jean le Cochers af Josephlg Bouchardy. s En qvinna stölld i valet mellan glans, riedomar 3 den ena sidan och sitt hjertas änslor, pligtens bud å den andra; en manid örsatt i det grymma alternativet att beröfvalr in maka, sitt barn alla de förmåner som ri:j! edomen kan skänka, eller ock att afeäga sig jelf all jordisk lycka, att slita alla naturens and — se der de utgångspunkter, från hvilka r Joseph Bouchardy utvecklar sitt skådespel. Formannen Jean (br Tvrsslow) ör gift med Madeleine (m:ile Frösslind), en flicka som hans nor, medan Madeleine ännu var et spödt arn, hade bland Savojens berg räddat undan n nedrasande snölavin, som begrafde bennes öljeslagare, om hvilkas namn och stånd de soda bergsboerna sedermera aldrig erhöllo nåra underrättelser. Genom försäljningen ar ett perlband, som barnet bar om sin bals, hade Jeans mor beredt sig tillfölle att åt Madeeine giva en mera värdad uppfostran; men hon drog ock icke i betänkande ati, då hen neg fostermors död slutligen lemnade henne ensam i verlden, räcka sn hand åt sin redige, men fattige och obildade fosterbroder. Vi finna vu i styckets prolog de båda unga makarne efter några års äktenskap kämpande med brist och motgångar för att bereda utkomst åt sig och sin dotter. Genom det afyttrade perlbandet har emellertid Madeleines slögt, lyckets uppspåra henne och uppdragit åt en venetiansk ädling, grefve Arezzo (hr Björkman), att äterföra henne, på det hon måtte taga i besittning en ofantlig förmögenhet som blifvit henne testamenterad af en onkel, med vilkor att hon skulle upplösa siit med formannen Jean ingångna, familjens anseende förnärmande äktenskap; i annat fall skulle förmögenheten tillfalla ett munkkloster. De förnäma slägtingarne hade förbundit sig att, i händelse Arezzo lyckades utföra detta uppdrag, utverka återkallandet af en mot honom för någon mindre hederlig handling utfärdad förvisningsdorm. Arezz0, som under namn af Lnuidgi uppsökt Jeans koja i bergsbygden, har således ett mäktigt intresse uti framgången af sitt. företag, och uppbjuder all sin öfvertalningsförmöga för att förmå Madeleine lyssna till sina förslag. Hon förblir dock obeveklig. Luidgi tror gig emellertid fiona ett sätt att war hennes samtycke upplösa hennes äktenskap. Kriget rasar i Savojen mellan fransmän och österrikare. Lmuidgi blir vittne till huru Jean åtager sig att öfver Alperna ledsaga den franIske generalen Roger, som beslutat att, med fara för sitt lif, öfverbringa en vigtig underrättelse till Bonapartes läger. Luidgi förråde? dem åt de österrikiska förposterna, och snart ingår underrättelse att Roger och Jean blifvit tagna af österrikarne och arkebuserade. Maldeleine är nu enka och har icke vidare någo rleskäl att vägra åtfölja Luidgi. Ryktet om Jeans död var dock icke sannt. -IRoger hade verkligen blifvit skjuten, mer Jean räddad af de anryckande fransmännen. Ett sår som han erhållit hade dock flera datlgar qvarhållit honom i franska lägret, och han återkommer först samma dag som hans hustru står i begrepp att afresa. Af en vän , får: han veta den förändring som inträffat ; thennes öde, blir eit osedt vittne till huru hor , Juttalar sitt hopp att genom den nya ställning Ihvari hon skall blifva försatt kunna rädda sit . barn undan sjukdomar och nöd. Jean finne; -lsig sålunda stå i vägen för de sinas lycka tloch han beslutar, efter en grym strid med si; alsjelf, att förblifva död för dem. I skådespelet återfinna vi de hbandland .. personerna. aderton år sednare i Paris, un ilder kejsaredömets lysande dagar. Arezzo som genom hvarjehanda intriger förrätt Ma deleine att blifva hans maka, vistas i kejsare ..staden såsom sändebud för sin fädernestad r Han är åtföljd dit af sin hustru samt henne mn loch Jeans nu fullvuxna dotter. Den stacsar ör Jean lefver äfven i Paris, der ban, efter att f många år ha tjenat i franska armöen, pu ut . öfvar hyrkuskyrket. Are220, genom gina ui sväfningar fördjupad i skulder, fisner till ej la stora barm att Madeleines planer i afseend få lpå sm dotters framtid korsa alla hans beräk fningar och de förhoppningar han fästet vi er denna flickas förmögenhet. Hans tilgörande för att omintetgöra dessa planer, Jeans san