Aftonbladet – 30 april 1853, sida 2

aordostugt, en bassin al AV, qvadraimus yta,j innefattande sjöarne: Vallentunasjön, Norrviken, Edssjön och Ozundasjön, hvaraf den förstnämnda ligger högst, och alla stå i samband medelst en liten ä, som går igenom de mozsar eller ängar hvilka förena dem, och slutligen utfalier till Mälaren i Rosersbergsviken. Redan i November och December månader af år 1845 verkställde kaptenen J. A. Sundmark, på anmeoden af öfversten C. E. Rud-! beck, afvägningar och jordundersökningar för uppgörande af plan till sänkning af sjöarne! Norrviken och Edssjön, i närmaste omgifningen af Rotebro gästgifvaregård. : Af kaptenens berättelse om dessa undersökningar inhemtas, att Norrviken låg 16.08 öfver Mälarens vattenhöjd vid tillfället, Edssjön 11f.65 och Ozundasjön, den sista, endast 0.2 öfver samma höjd. Mellsn den första och den andra af dessa sjöar är sank ängsmark eller snarare mosse,, derigenom den nämnda lilla ån slingrar sig. Afståndet här är 3,500 alnar. Från Edssjön till Oxundasjön utgöres marken af ,temligen jemländta ängar, på en längd af 7068 alnar, och från den sistnämnda sjön till Mälaren är afståndet: blott 850 alnar, genomskuret af det grunda vattendraget, som här bär nanm af Rosendalsån. Kaptenen ansåg sig böra föreslå, att, för den ifrågavarande aftappningen af Norrviken ochi Edssjön, vinna ändamäölet så godt ske kan genom upprensning af gamla åsträckningen, hvars krokar skulle i möjligaste mån afskäras. och uträtas, — — — Endast på tre ställen har den föreslagna afloppsgrafven fått en riktning något mera! afvikande från det nuvarandej vattendraget,. Bottneuns allmänna lutning iafloppsgrafven räknas till 1, fot på 1000:de, emellan Oxunda sjön och Edssjön, men 33 fot på 1000:de ofvanföre sistnämnde sjö. Och, yttrar kaptenen: denna bottnens lutning är visserligen ringa, men då, som of-l: vanföre är anmärkt, affallet är obetydligt i förhållande till den längd vattnet har att passera för att komma ned till Mälaren, har den ej kunnat tagas störren, — — — menn, till-lägger han, vid hastiga vårfloder eller ovanligt stark och ihållande nederbörd, såsom t.j. ex. sommaren 1844, medför ej företaget ful!! säkerhet för de lig:e trakterna kring Edssjön och Norrvikenn. Detkostnadsförs!ag kaptenen uppgjorde för. afloppsgrafvens öppnande uppgår till 7068 rår 20 sk. 8 rst. bko. Kongl. Maj:t har, under den 22 Dec. 1851, gillat förslaget och gifvitl anslag af allmänna medel till större deien af kostnaden. Till följe häraf är auktion utlyst öfver arbetet, att till den minstbjudande öfverlåtas, nästkommande måndag,d. 2 Maj. Det mäste särskildt förefalla besynnerligt, att, då saken troligen varit öfverlemnad till styrelsens för vägoch vaitenbyggnader utlåtande, denna styrelse skulle hafva förordat ett arbete, gom efter sjelfva undersökarens yttrande skall hafva till följd en så osäker möjlighet för markens odling; men som otvifvelaktigt skall vid flodtider afbörda en, förr innestängd, ofantlig vattenmassa, att öka flödet hos Mälaren, just på ett af de svåraste ställena, eller i Stäkessund som redan förut är för ångbåtarne ofarbart, på långa tider, vid flodtillfällen. Men sådant förordande visar sig ännu besynnerligare, då det handlar om att, medelst upptagande af en afloppsgraf till 10,683 alnars längd, leda Norrvikens vatten genom Edssjön och Oxunda sjön till Mälaren, och genom denna sista sjö en sträcka af omkring. 4 mil, för att vid Stockholm nå Saltsjöns vattenhöjd, som likväl finnes på betydligt närmare afstånd, nemligen i Edsviken, hvilken är skiljd från Norrviken genom en sandås af endast 1920 alnars bredd. Huru mycket kraftigare de ifrågavarande sjöarne skulle aftappas medelst genomgräfning af denna åg, eller medelst en graf afl,920 alnars längd, i stället för en af 10,683 alnar, och, genom det kortare afståndet, till den betydligt lägre Saltsjön, i stället för till Mälaren; det är allt för lätt insedt för att här behöfva närmare utvecklas. Endast detta är ett tillräckligt, och jemväl ett högst maktpåliggande skäl, att denna väg, om hvilken icke talas ett ord i kapten Suudmarks förslag, pålitligt undersökes, innan ett anbud för arbetet ä den andra vägen må antagas. Men ett ännu vigtigare skäl för det ifrågavarande arbetets inställande och ny undersöknings förordnande, finnes i följande förhållanden: Herr kapten Sundmark har icke låtit undgå sin uppmärksamhet, att Edssjöns nordvesira gräns är belägen på ett afstånd af endast 2,406 alnar från Mälaren, som här ingår med en vik, gent emot Munkholmen i stora segelleden och 534 mil ofvan Stäkessund. I denna riktning har kaptenen också sträckt sin undersökning, men han yttrar derom, att som marken, hvilken här höjer sig ända till 34 fot öfver Mälarens vattenyta, till en del består af åker tillhörig kyrkobostället i Ed, och dertill berg möter på största höjden, har förslaget att här öppna en afloppsgraf från Edssjön till Mälaren måst, såsom till utförandet för kostsamt, öfvergifvase. På ett annat ställe säger kapitenen, att den från Edssjön till Oxundasjön valda afledningens utförande knappt uppgår till 1,, af kostnaden för den omförmälte, med ny afloppsgraf vid Eds kyrkan, d. v. s. för den nyssnämnde, 2,406 alnar långa, i nordvesilig riktning gående direkta vägen till Mälaren. Då nu den föreslagna vägen skulle kosta efter förslaget 2599 rdr, så räknades följaktligen den direkta till 12,995 rår, hvilket påtagligen icke antyder något herkuliskt arbete. Men att, medelst en genombrytning af endast tre landtungor — nemligen en af 2406 alnars bredd mellan Mälaren och Edssjön, en af 3500 alnar mellan Edssjön och Norrviken, och slutligen en af 1920 alnar mellan Norrviken och Edsviken — få ett nytt, alldeles rakt utlopp från Mälaren, hvarigenom ock strömmen minskades i Stäkessund, och en ny rärmare segelled till Saltsjön vanns från Upsalaa RK AR a Mö Se 0 mA Am m AA MH me ta RR RA l