Aftonbladet – 25 april 1853, sida 2

well 10T Manga DeUludfate ai var NK IuGtalat ch energiske som gnillrike landsman. ot ENTRE enn — Finska Litteratursällskapet i Helsingfors ar till korresponderanda ledamot invalt teol. andidaten Eilert Sundt i Christiania, förfatre till det utmärkta arbetet nom. Fanieeller andstrygerfo ket i Norge, i hvilket ett serkildt kapitel är egnadt åt de pågränsen mel-, mn Wermland och Norge boende Finnarne. — Man är i Finland betänkt på att efter plaen af det nyligen fullbordade Biografiskt u2xicon öfver namnkunniga svenska mänp utifva ett biografiskt lexicon för Finland. renckelska bokhandeln hear åtagit sig förlaget ch man har redan börjat uppgöra listor öfer de personer, hvilkas lefverne och verkamhet borde kunna komma i fråga, hvarvid nan gjort den, erfarenheten, att de minnesärda personer, som tillhöra Finlands historia, ro ganska många, samt att materialier icke eller saknas. — Hr öfverste Hagelstams i Aftonbladet inörda artikel om bränvinsproduktionen i Sveige och das3 beskattning har väckt en liflig ippmärksamhet i landsorten, och dagligen nottaga vi landsortsblad, som dermed sysselätta sig. Tidning för Fablu Län har till och ned tillkännagifvit, att den i ett särskildt xtranummer ämnar aftrycka hela den ifrågararende artikoln, för att sprida den till så nånga lisare i sin oxt som möjligt. 2 Till samtliga hushåliningssällskaper iriset har Fahlu läns husbållningssällskap utförlat följande cirkulär: ,Den iaktagelse, som blifvit gjord, att intresset för ordbrukets och ladugärdens bättre skötsel under sedgare ären tillvuxit i den män som bränvinsbränninger nom provinsen aftagit, har osökt gifvit väckelse til :anken, att förstnämnde näringar för deras tillväxt och blomstring icke behöfva understödet af bränvinsLiliverkningen, utan att fastheldre rättigheten dertill ör jordbruket, åtminstone säsom dess uteslutande privilegium, gerna kan undvaras. Denna tanke, framställd jemte fiera andra frågor till diskussionsämne vid Dalarnes. hushällniogssällskaps första landtbruksmöte sistlidne sommar, blef ock af sällskapets ledamöter nästan enhälligt gillad.. Man ansäg nemligen, att bränvinsbränniogens skiljande frän jordbruket, och till och med dess fullkomliga frigörande, skulle, längt ifrån att öka tillverkningen, föranleda till väsentlig minskning deri, och detta af skäl, dels att ringa vinst vore att hoppas af en handtering i hvilken hvem som helst och när som helst kunde konkurrera, och dels att beskattningen, grundad icke säsom nu: på pannornes konstruktion och storlek, utan på tillverkningens myckenhet, skulle, då jordbruksintresset icke vidare hade skäl att deremot. lägga hinder, lätteligen kunna uppbringas och derigenom preduktionen i väsentlig män fördyras. — Dessa sålunda uttalade äsigter skulle emedlertid sakna all påföljd, om desamma icke offentligare bekantgjordes och allmänneligare understöddes. Hushållningssällskapet har derföre, vid dess ordinarie sammanträde den 29 Januari detta år, beslutat att derafi aflätande skrifvelse icke allenast gifva öfriga hushällningssällskaper del, utan äfven föreslå, att; om desamma syntes förtjena afseende, hushällningssällskaperne sökte att hvar i sin ort genom representanterne vid stundande riksdag göra dem gällande. — Det är möjligt att Dalarnes hushällnicgssällskap i sitt nu underställda förslag icke funnit rätta, än mindre det bästa, sättet att ästadkomma inskränkning i bränvinsbränningen; men då sådan inskränkning oundgävgligen är af nöden, om landets väl, frihet och sjelfständighet icke skall äfventyras, har sällskapet, afsigtligen underlåtande fullständigare, af hvarje fosterlandsvän lätt funnen motivering, icke tvekst att af det medel dertill, som härstädes ansetts lämpligt, vänligen gifva del.n — Svenska Tidningen, som mångfaldiga gånger framkommit med det yrkande, att en tidning, som begagnar sin af grundlagen förlänade rätt att diskutera offentliga angelägenheter, eller, såsom det heter på Svenska Tidningens språk, fritt får sprida sitt klander öfver regeringens åtgärder,, också bör genom: lag åläggas att lemna rum för regeringens beriktiganden eller försvarsartiklar, anför i sitt sista nummer såsom stöd för denna åsigt atttvenne konstitutionella länder, nemligen Danmark och Frankrike (under Julimonarkien) infört sådana åligganden i sina presslagar. Den citerar också 18 art. af franska tryckfrihetslagen af 1825, sam innehåller ett dylikt stadgande, men med den väsentliga skillnad mot hvad Svenska Tidningen yrkat, att införandet af pofficieila dokumenter, autentika underrättelser, upplysningar och beriktiganden, som af de offentliga myndigheterna kunna en tidningsredaktion tillställas, betalas med vanlig annonsafgift. Om införandet af försvarsartiklar för regeringens åtgärder hafva vi deremot ej lyckats i denna lag återfinna något stadgande, äfvensom vi kunna upplysa att Juliregeringen aldrig besvärade andra tidningar än sina egna med offentliggörande af så beskaffade artiklar. Vi ha ej den förra (danska presslagen) tillhands., säger Svenska Tidningen, men vi påminna oss ganska bestämdt, att den stadgar ett sådant åliggande, (införandet af regeringens försvarsartiklar) för de tidningar, sont anfalla regerings eller myndigheters åtgärder.n Som vi deremot hafva tillhands den danska tryckfrihetslagen, kunna vi upplysa Svenska Tidningen att ingen af dess 17 paragrafer innehåller etw så beskaffadt etadgande, och att Sv. Tidningen följaktligen här tillåtit sig en lögnaktig uppgift, till allmänhetens förvillandev. — en — I bankfrågan, bar det nu någon tid hör varit tyst. Motståndarne till handeisaktiebanken antaga förmodligen, att densamma blifvit helt och hållet motad af bankofullmäktiges och justitiekanslerens yttranden, och låta fördenskull dervid bero. För vår del hafva vi Skona mig blott för din säng, den är som en dans af de dötve, Aten mA PA RA 2 Fn a RT Rn AA