Aftonbladet – 23 april 1853, sida 2

PJULa MEEULI VID BUAVOR Ull Uv I Bäle IVBAVILCEUITL Ted r de lägre landtbruksskolorna af den 14 Jar. 1851lp allmänhet föreskrifna läroämnen, tom äfven särskildt I A frambringandet af de jordalster, som klimat ochla rdmån i de nordliga trakterna medgifva, äfvensom lm t, innan skolan öppnas, vederbörande ikläda sig med !d rörde reglemente öfverensstämmande förbindelser. — — Riksbankens metalliska fond fortfar att? ecka efter vecka ökas. Så finner man af R edanintagne uppgifter om banken, att denna lj. nd den 16 innevarande månad utgjordelh .439,193 rdr specie, hvilket belopp medlo 89,195 rdr specie öfverstiger nämnde fondlb id början af år 1852. — Sparbanken i Nyköping. Af en i tidninen Nyköpingsbladet meddelad redogörelse för enna sparban: under sistlidet är, det tjugonde fränX ankens stiftelse, inhemtas, att ä insättningsfonden,S om vid ärets början utgjorde 168,423 rdr 35 sk., 1 ade under årets lopp blifvit insatte 39,622: 38 samtlS ttagae 29,019: 11, hvadan fonden med tillägg af ppburne räntor vid ätets slut stigit till 187,709: 13. Sparbankens enskilda fond, bestäende af gäfvome-l! el och räntevinst, var vid ärets början 6,437: 5. 9 k ch vid dess slut 7,096: 25. 11. Bankens förvalt-! ingsomkostnader för äret hade utgjort 787: 10, alltl? anko. j Under 1852 hade 209 nya insättare tillkommit och ! 11 af de förutvarande afgätt. J Dessutom upplystes att intill den 12 dennes badel nsättningarne innevarande är uppgått till 18,875: 201. amt uttagningarne till 9,082: 32. Vid ärssammanomsten nyssnämnde dag med sparbankens stiftarel ch principaler beslöts att af sparbankens enskilda ond skulle till styrelsen för folkskolorna i Nyköing lemnas ett lån af 4000 rdr bko emot 4 pro-l ent ärlig ränta och ett års uppsägningstid. Dessal nedel voro afsedda för bestridande af kostnaden för tt under byggnad varande skolhus, uti hvilket ineckning för beloppet äfven skulle erhällas. — Sällskapets D. B. W. (De Badande Vänrerna) i Wisty Sparbank. Vid början af år 1852 ut sjorde insättningsfonden i denna sparbank 103,942 dr 32 sk. Under loppet af samma är ha insättninsarne utgjort 32,891: 7 samt uttagningarne 19,342: 4, och uppgick fonden vid ärets slut, med uppburne :äntor, till 123,068: 20. Under ätet hade 498 nya nsättare tillkommit och af de förutvarande 188 afsätt. Insättarnes antal var vid ärets slut 2,059. Från sparbankens öppnande är 1830 till sistnämnde irs slut hade inalles blifvit insatte 225,682: 23; det nsättarne för bela tiden tillgodoberäknade räntebeopp utgjort 37,461: 34 samt summan af alla utjagna medel minst 140,075: 37 allt bko. — Koleran i S:t Petersburg. Den 27 Mars (8 April) var sjuknummern 193; samma dag nsjuknade 25, tillfrisknade 14, afledo 8, och dagen derpå insj. 29, tillfr. 18, afl. 5; återstodo 202. Följande dag insj. 12, tillfr. 19, afl. 13; qvarlågo 187. — Grefve C. H. Anckarsvärd lät i Svenska Tidningen för den 30 sistlidne Mars införa en längre uppsats, framkallad af sGrefve M. Björnstjernas Anteckningars, och den polemik som uppstått mellan Anteckningarnes, utgifvare å ena sidan samt hrr Montgommery. Forselles, Adlersparre m. fl. å den andra. I denna uppsats meddelade grefve Anckarsvärd flera vigtiga och intressanta historiska upplysningar rörande prins Christian Augusts, sedermera kronprinsen Carl Augusts förhållande till Sverige och den svenska vestra armeen 1809. På ett lika ädelt som lifligt, kraftfullt och uillfredsställande sätt försvarade hr grefven här den förtidigt bortgångne fursten för de beskyllningar för antingen förräderi eller oduglighet, som Anteckningarness utgifvare och försvarare velat göra honom. De norska bladen hafva in extensöo meddelat denna artikel och öfver densamma uttalat sin tillfredsställelse. Sedan grefven i denna artikel framställt hvad han såsom ögonvittne upplefvat och erfarit, yttrar han: Kanske finnes ännu någon, ehuru för mig obekant qvarlefvande norrman bland den tidens i handling mera framstående män, som kunna bevittna riktigheten af min uppfattning, icke blott af prins Christian Augusts förhöllande såsom dansk undersåte, utan också af det tillstånd, hvari de norska anfallskrafterna på den tid, jag här omtalat, befunno sig. I anledning af denna uppmaning har generalmajor Birch, som hade tillfälle att se ifrågavarande händelser på nära håll och till eh del var en verksam deltagare deri, (han var år 1809 adjutant hos prins Christian August) låtit i ;Christianiaposten för den 16 denne: införa en uppsats, i hvilken han till alla dela Tbekräftar de af grefve Anckarsvärd gjord: luppgifterna och vederlägger de lika ärekrän I kande som alldeles oförtjenta beskyllningarn mot en furste, som af den norska nationer! ; och isynnerhet af hans underlydande var er känd för vär armees käckaste och dugligast ylanförare och hvars hela beteende både i kri -loch fred vittnade icke mindre om hats un 4 dersåtliga trohet än om hans uppriktiga till -lgifvenhet för det honom så kära Norge. I General Birch vitsordar, att den norska al ;lmåen på den tiden var särdeles illa munde Irad; eqviperad och provianterad; han skicka des sjelf sommaren 1809 till Köpenhamn, fö att förklara höga vederbörande att armeen Norge saknade alla förnödenheter, hvarom ha medbragte de fullständigaste bevis. Åtskillig anstalter hade i Köpenhamn blifvit gjorda fö att förse Norge, men ytterst föga hade fran kommit; nöden var stor i landet och för al måen, som blott var provianterad för en mi nad, var det icke möjligt att tänka på ett ir -I fall i Serige. t Vi meddela slutligen några smärre utdre ;lur general Birchs framställning: iDen at grefve Anckarsvärd omtalade sammankor sten med general Ståffeldt och den utmärkte maj tDarre i Mars 1809 på Kongsvinger känner jag my 1, ket noga och var hos prinsen, då majoren kom ti n baka med underrättelse om underhandlingen, hvars 1 st föras med en och annan af desga kinesisk 3. expositionsartiklar. Och när man dervid b — leännar. att detta är frambragt af ett folk, 80