Aftonbladet – 23 april 1853, sida 2

Flera gator äro fulla af butiker, hvari endast en slags kalotter eller rökmössor. försäljas. Hvarje kines, den lilla gossen som den gråhårige gubben, måste bära sådana, och de finnas från den mest simpla till den dyrbaraste form och sammansättning. På andra ställen bo snickarne, arbetande utsina vackra saker i de kostbaraste träslag. Åter andra delar äro fulla af granna lyktor,än af genomskinligt papper, än af färgadt glas. Böcker ligga utbredda än i verkliga bodar, än i npågon mindre dyrbar samling på sidan af gatan. Emedan nästan allt stereotypiseras och tryckes på så tunnt och billigt papper att bladen vanligen äro dubbla; kosta litteraturens alster endast en obetydlighet, hvilket ock är orsaken hvarföre kineserna äro en i hög grad bokJäsande nation; och deras författare allmänt bekanta och värderade. Det är särdeles läsningen af romaner, pjeser och historiska kompositioner som intresterar, och dermed finner man alla, särdeles qvinnorna, nästan ständigt sysselsatta. Det vore omöjligt att uppräkna alla de olika föremål, som här förfärdigas och utbjudas, och ännu omöjligare att beskrifva deras värde och beskaffenhet. Man vandrar liksom i en förtrollad stad; med hvarje steg man tager framkomma nya föremål att beskådas och beundras, och skulle det af allt det myckna olikartade och skiftande kunna gifvas ett enda totalintryck, så är det i sanning det, att man måste gå till Kina nästan lika mycke som till Frankrikes och Englands stora stä der för att se, huru långt menniskosinnet och menniskosnillet kunnat gå i att u ptänka och lutföra hvad som -bäst tillfredsställer lifvet: lalla vexlande-behof, och mest retar och sme: Iker njutningslystnaden. Ty jag bedyrar — .Ihuru öfverdrifvet det än må låta — att Jag knappt annorstädes sett något, som kan jem