DUSCEL arpela I0f UC SLUIG 1GRACIVIIUEIIIG Månne man vill adla dr Thomander, för att skaffa riddarhuset en vältalig stämma samt en röst för många samhällsvigtiga förbättringar? Skall man gå till Amerika och hemta vår utmärkte landsman Eriesson samt öfvertala honom att sätta sig på riddarhusets bänkar, för att gemom denne hyddans son, hvilken genom en stor reform förvärfvat sig ett namn, som för närvarande fördunklar alla samtida svenska namn, söka att hos de förnäma salongsmännen i nämnde hus väcka sympatier för reformernas sak, eller der söka framdrifva dem med en caloriemachin? De som nu hafva tänkt på riddarhusets förstärkning torde dock icke hafva gjort det för att derigenom lemna tillfälle åt nya krafter at arbeta för de stora reformerna, utan tvärtom för att sätta en ytterligare bom för dem, och de ifrågasatta adelskapen skulle således icke komma att stå i någon öfverensstämmelse med hr Sandströmers, utan i stället bilda en kontrast deremot. Resultaten af hr Sandströmers adlande hafvalrp också, oaktadt han för sin del icke svikit några förhoppningar, ej varit sådana att de kunna blifva anledning för några andra ofrälsemän, som verkligen nitälska för sitt lands samhällsförbättringar, att vilja försöka sin lycka på riddarhuset. Man kan derföre antaga, att de som der skulle kunna göra något verkligt gagn för det allmänna, icke önska att komma dit, och om några andra ditfiyttas, lärer vinsten derpå blifva ingen. Vidare undfaller det icke allmänna uppmärksamheten, att sedan konungen 1848 föreslagit att adeln skulle upphöra att vara en politisk, korporation, vore det nästan en motsägelse att 1853 genom nya upphöjelser i adeligt stånd I förstärka lederna hos denna korporation. Vi hysa derföre den förhoppning, att alla planer i förenämnde hänseende komma att stranda, dels emedan de ståi uppenbar strid emot konungens hittills ganska tydligt ådagalagda åsigter i ämnet, och dels emedan de icke ega öfverensstämmelse med nationens önskningar ellerl med förhållandena inom landet, hvilka, långt ifrån att gifva stöd åt de gamla kast-indelninarne, med hvarje dag alltmera undergräfva dem i den allmänna sammanlefnaden. — K. M:t har, enligt P. T., under den 19 innevarande måvad till öfverdirektör vid myntoch kontrollverken utnämnt och förordnat professorn, föreståndaren för, bergsskolan i Fahlun, RB. N. O. Joachim Åkerman. Under samma dag har K. M:t till tullförvaltare i Calmar transporterat och förordnatl tullförvaltaren i Carlskrona Axel Herrman Trotzig. — Sedan art. obst. adj. vid karolinska institutet, d:r G. Hjort, åf anslaget till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande, för innevarande är blifvit tilldelad ett stipendium å 1200 rdr till företagande af en utrikes resa i vetenskapligt ändamäl, Kar regeringen, uppå sundhetskollegii derom gjorda hemställan, funnit godt att, af besparingarne på riksstatens åttonde hufvudtitel, tillägga den person, som förordnas att, under den för doktor Hjorts resa afsedda tid, hans tjenstebefattning bestrida, ett arfvode af 200 rdr. — Med anledning af kommers-kollegii hos EK. M:t gjorda apmälan, hurusom, enligt hvad svenska och norska konsuln i Aalborg till kollegium inberättat, danske arrendatorn Chr. Ulstrup, biträdd af tio danske sjömän, med egen lifsfara räddat tvenne svenske sjöfarande, hvilkas båt den 22 sistlidne Februari blifvit af isen drifven frän jutländska kusten ut i Kattegat, hvarunder Ulstrup mistat sin vid tillfallet medhafda båt, har regeringen funnit godt förära arrendatorn Ulstrup medaljen i silfver af ättonde storleken för berömliga gerningar, samt derjemte bevilja, dels till ersättning åt Ulstrup för hans förlorade bät, ett belopp, motsvarande densammas uppskattningsvärde, 14 riksbankdaler, dels ock, till fördelning genom konsulns försorg åt de vid räddningsätgärderne biträdande 10 sjömännen, en summa af 66 rdr 32 sk. bko, skolande penningesummorne, likasom kostoaden för utmärkelsetecknet, utgå af det på sjette hufvudtiteln för extra utgifter uppförda anslag. — Uti skrifvelse af den 10 sistlidne Mars hade statskontoret till Kongl. Maj:ts pröfning afgitvit förslag öfver de å riksstatens sjette hufvudtitel för jordbruket, handeln och näringarne uppförda anslagssummor, hvilka, enligt förut skedda bestämmelser vore att beräkna till utgående är 1853; varande detta förslag af följande innehäll : 1:o. Till skiften och afvittringar. Refningar och skattläggningar i de norra provinserna . . . s 23,000: — Afvittringsverketi Gefleborgs län . . . . 3,000: — Storskiften i Dalarne . 10,000: — Storskiften och afvittringar inom Malungs och Lima soeknar . . . . 6,000: — 42,000: 2:0. Utflyttningshjelp efter laga skiften. Förslags anslag . . . . 46,000: — 3:0. Vägar och kommunikationer. Underbåll af en del utaf den på allmän bekostnad anlagde väg genom Dalarne, Helsingland och Jemtland, nemligen: i Kopparbergs lån . . . 605: i Gefl-borgs dito . 755: 30. i Jemtlands dito . . -. 400: — För anläggning af en väg emellan Längå by iJemtlands län och riksgränsen emot Norge . . . a För anläggandet af en väg emellän Skellefteå och Jörns kyrkor i Westerbottens län . . s I och för det ät generalmajoren Akrelllemnade uppdrag att utarbeta och afgifva förslag till ett systematiskt bestämmande af stamlinier för jernvägar i Sverige . . . . 400: — 7,327: 1 4:0. Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar. Landtbru ksinstitutet vid Ul2,666: 32. 2,500: — olycklig, att medan jag vid ett stånd köpte mi usa analaäiner gifva en liten hlind onacoe e