Aftonbladet – 20 april 1853, sida 3

(55 69, 70 och 71 i nu gällande R. F. utgå). s 74 (81 S R. F.) 1:o Förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af grundlag behandlas, med här nedan stadgade undantag, på sätt uti Riksdagsor: dningen angående allmänna frågors behandling föreskrifvet är. Grundlagsförslag må ej å samma riksdag, vid hvilken det blifvit väckt, kunna slutligen antagas, eller bifallas i vidsträcktare mån, än såsom ett förslag, hvilke till nästpåföljande riksdag hvila skall, för att då, utan någon ändring, å nyo af Stånden pröfvas. Varder förslaget dervid, medelst alla fyra Ståndens tammanstämmande: bifall, antaget; blifvoe det Rikets a beslut. Förslag, som ordagrannt och i sin helhet då icke af samtliga Stånden antages, alle. Beslut öfver hvilande grundlagsj ig må ej å den riksdag, vid hvilken förslaget till slutligt afgörande företagas bör, till annan riksdag uppskjutas, utan att alla fyra Stånden derom ense äro och Konungen dertill sam tyckt. 2:0 Riksens Ständers beslut, rör rande stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af grundlag skall, der Konungen icke beslutet sjelf föreslagit, unde ställas Hans stadfästelse. Är sådan stadfästelse före riksdagens slut icke af Konungen meddelad och Riksens Ständer tillkännagifven, anses Han hafva Sin stadfästelse vägrat och förslaget hafva förfallit. 75 (82 YR. F.) Hvad till stiftonde, ändring, förklaring eller upphäfvande af Grundlag, uti pu före skrifven ordning, Riksens Ständer enhälligt beslutut -och-Konuogen gillat, eller Kouvucgen föreslagit och Ständer enhälligt antagit, ege kraftaf Grucdag. 76 (83 4 R. F.) Ej må Grundlag stiftas, ändras, förklaras eller upphäfvas, utan vå det sä som genom näst föregående tvenne å stadgadt är. Eter dess orda lydelse skåll den i hvarje särskildt fal! tillämpas. (84 5 i nu gällande RB. F. utgär.) 79 (87 S R. F.) Riksens Stäsder ega gemensamt med Konungen makt att stifta allmän civiloch criminalsamt kyrkolag, och att säden förut stiftad iag förävdra och upphälva.. Ej må Kosucgen u:sn Rksens Ständers samtycke, och icke Swändernpa utan Konungens, nägoa ny lag göra elier gammal afskafta. Under civiloch eriminal-lag böra äfven förstås de delar af Krigslagar och författningar rörande Kris sendet, som ega tillämpning till medborgare utom Krig igsstaten. Ean Konungen icke förr, än Riksens Ständer ät skiljas, fatta och meddela sitt beslut, vare Han oförhindrad att, före nästföljande riksdags öppnande, förslaget ordagrannt bifalla och allmän kungörelse derutfärda. Sker det ej, knses förslaget hava försllit. 81 (89 S R. F.) Uti frågor om förändring, förklaring och upphäfrvande af dagar och författningar, som Rikets allmänna hushillnicg röra, omsädsna nja lagars stiftande, samt om grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, ege Riksens Ständer icke makt att annat eller mera besluta, än föreställningår och önskningar, att hos Konungen anmälas, och hvars Konungen, sedan Stats-Radet derötver blifvit bhördt, göre det afseende Han för Riket nyttigt fianer. Vill un Konungen — — — — lagfrågor ar stadgadt. Is 52 (90 S R. F.) utbytes ordet Utiskotts, moi ST 8: I 35.97, 98 och 99 (103, 106 och 107 65 RE.) Utbytes ordet Constitutionsutskortets met. Constitutionsnämnden ; i sista ordet Ritksens Ständer mot Riksstånden. I 5 101 (1095R. F.) utgå orden: ellar deras Statsutskott. s 1.4 102 (110.5 R.F.) tilläggas till bStånds och Utskott orden nämnd och nämnder. (Alla öfriga (Si R. F. qvarstä likalydande, endast med förändrade ordningsnumror, eftersom S5 blifvit uteslutna, så att deras antal i den föreslagna R. F. blir 108 i stället för 114, och då citationer förekomma, förändras de likaledes i öfverensstämmelse med den pya nummerföljden.) rt O——XXE