Aftonbladet – 20 april 1853, sida 3

Jjorton dagar från riksdagens början, enligt 28-4, tilländalupit, mä likväl nya frågor af riksdagsman icke väckas kunna, utan sä vida de af redan fattade beslut, eller redan upptagna ärenden, eller under riksdagen inträffade händelseromedelbarligen föranledas. I Stånden må ej väckas mötioner eller förslag angå-! ende allmänna frågor, utan endast sådane, som Ståndets enskilda besvär och angelägenheter röra. Intet ärende mä nedläggas utan Ständets eller Riksnämndens uttryckliga beslut. 49 (57 R. 0.) Det beslut öfver en allmän fråga, som Riks-Nämnden fattat, skall genom protokolls-utdrag meddelas -Ständen. Beslut, hvaruti Stånden stadnat, skola på enahanda sätt meddelas så väl de öfriga Stånden, somRiks-Nämnden. Vill ledamot, som ej uti beslutet -instämt, sin serskilda mening bos Ständen eller Riksnämnden anmäla, stände det honom fritt, genom serskildt memorial eller dictamen till protokollet, hvilket bör protokollsutdraget ätfölja, så framt han de för kommunikationeu och protokollet nödiga exemplaren deraf till sekreteraren aflemnar. Lag samma: vare, dä remiss eller betänkande från Stånd, Nämnd eller Utskott afgär; dock må ej i nägot fall u:lätande eller beslut genom enskild ledamots eller minoritetens protest eller reservation uppehällas. 14 50 (58 R. O., angående förändring af pro-; tokollet vid justeringen) tilläggas efter ståndets orden eller Riksnämndens. 51 (59 R. 0.) De uti ständ eller Riksnänmden: förda protokoll, samt öfriga riksdagshandlingar, skola på statens bekostnad från trycket utgifvas till de delar, Riksens Ständer förordna. 52 (60 R. 0.) De framställningar till Konungen, dem Riksens Stander beslutat, äfvensom Riksens Ständers svar på Konungens till dem aflåtna förslog, skola genom skrifvelser till Konungen aflemnas. 6 53—57 äro lika lydande med nu gällande R, O:s 61—65 (angående val till konung eller tronföljare, förmyndares tillsättning för omyndig konung, justi-; stitieombudsman, opinionsnämnd och kommitterade till tryckfrihetens värdande). 58 (66 R. 0.) Riksens Ständer välje vid hvarje Riksdag, genom slutna sedlar, hvart Stånd för sig,! samfäldt och ej medelst Elektorer, sina Bankofullmäktige, Tre af hvarje stånd; börande valet förrättas sä tidigt, att desse Fullmäktige må kunna; medan Riksens Ständer ännu äro församlade, sin -befattniog tillträda. Dem åligger att, jemtikt det reglemente, som ett dertill enligt 29 4 valdt Utskott vid hvarje riksdag utfärda bör, förvalta Bankens medel och tillhörigbeter, samt inför Riksens Ständer, eller af dem: förordsade Revisorer, redovisa. Yppas vid deras öfverläggningar skiljsktighet i meningarne, böra de till j Protokollet afgifra sina röster, hvilka per Cspita beräknas; i de fall, då rösterna äro lika, äge Ordföranden afgörande röst. 55 59—63 åro lika lydande med nu gällande R. 0:s 67—71 (angående Fullmäktige i Riksgäldskon-! toret och Riksens Ständers revisorer samt pamusedlars beskaffenhet vid omröstning angående personer.) 4-64 (4 72 R; 0:) Iogen expedition öfver något; Riksens Ständers beslut mä utgå förr, ån densamroa blifsit, enligt Riks-Nämndens förslag, uti Ständen be-; hörigen. justerad och underskrifven. För uppsättande och expedierande af Riksens Ständers skrifvelser och beslut samt af riksdagsbeslutet, tillsättes af Riks-Nämnden: ett Utskott i den ordning, som i 29 sägs. I detta Utskott ege en ledamot af Statsrådet, den Konungen dertill förordnar, rättighet att öfvervara riksdagsbeslutets justering i de delar deraf, som röra Konungens yttranden. De frän samtlige Ständer utgående akter oeh handlingar undertecknas af Landtmarskaiker och Talmännen allena, dock undantagande riksdagsbeslutet, hvilket af samtliga Riksens Ständer underskrifves och beseglas. Öfrige expeditioner underskrifvas af Landtmarskalken, Talmannen eller Ordföranden. (73 af nu gällande R. O. angäende sammanjemkning af olika stånds beslut, utgär.) 65 ör lika lydande med 743 af pu gällande R. O. (avgående utfärdandet i Konungens namn at allmänna stadgar och förordningar). 66 (75 4 R. 0.) 1:o Riks-Nämnden bör, i den mån ärendena utarbetade blifva, till :Ståndens plena hemsiälla de beslut, i hvilka Nämnden stannat öfver allmänna frågor. Utan sådan hemställan skall Riks-) Nämndens beslut såsom Riksens Ständers anses, då väckt förslag af Riks-Nämnden nedlägges eller afslås, då nägon af Konungen afgifven grundlagsproposition till hvilande antages, och då sådan fråga, som enligt tre Stånds mening afgöres, blifvit af Riks-Nämnden bifallen antingen utan omröstning, eller med en pluralitet, som wutgör minst tvåtredjedelarsaf de röstandes antal. För afslag, utan hemställan till Stånden, å Konungens propositioner, erfordras likväl att minst tvåtredjedelar af! de röstånde uti beshut derom sig förenat, såvida . afslaget ej på beslut utan omröstning grundas. je 2:0 Såsom Riksens Ständers beslut i alla ärenden, med undantag af dem, om hvilka uti 74 och 106 5 Regevingsformen annorlunda stadgadt är, gälle tre Ständs mening. Stanna tvä Ständ emot tvä eli beslut öfver Riks-Nämndens hemställan af frågor, som angå beloppet af statsreglering och bevillning, eller Bankens och Riksgälds-Kontorets förvaltning, inkomster och utgifter, . eller andra frågor, hvilka, till följd saf förut fattadel. beslut, icke kunnä förfalla; då skall den mening gäl-Å; lande blifva, som med Nämndens öfverensstämmer. Der så händer, att öfver andra frägor två Ständ uti beslut. stanna mot trå, förfalle frågan och förblifve vid det, som tillförene stadgadt varit. 3 3:0 Allmän fråga, som i följd af derom fattadt) beslut blifvit nedlagd-eller. afslagen, eller. förfallit, råd ej kunna vid samma riksdag-ä nyo väckas eller upp tagas. n 67 är lika lydande.med 76 Sraf nu gällande R. O. (angående decharge) endast -med borttagande atl:; orden sUtskott eller efter vRiksens Ständers, säatt en dast Revisorer gvarstå. 68 är likx lydande med 77 af nu gällande R O. (angående förfördelande af Riksdagsmän samtväld förande af Riksens Ständer och deras utskott) endast att orden deras Nämnder eller Utskott införas efter Riksens Ständer. s 69 är lika lydande med 78 3 af nu gällande R. O.: (avgående skydd för riksdagsmän) endast med in: sättande af ordet nämnd, på alla de ställen derständ och utskott omtaias, äfvensom orden Regeringsformens 814 utgå. , : 70 (79 R. 0.) Ingen lagligen kallad och vald riksdagsman må kunna af hvad anledning som helsi förmenas att riksdagen bivista; dock gälle.under krigstider undantag härutinnan för militär personer, då dej. i rikets tjenst af Konungen beordras. a Ej ml riksdagsman från riksdags-ortea afresa, eller. från riksdags-öfverläggningarno sig afbälla, med min-; dre ban dertill undfätt tillätelse,på sött uti riksda ; gens-Arbets-ordning: föreskrifves.Utan synnerliga -skäl. möär-ej-längre ledighet än för tre veckors: tid beviljas: 1 ; ; 4 j j — dHurw förhållas bör,sdå ledamot-flera än tre gånger; å rad från sammanträde sig utan laga förfall afhållit, derom stadgas uti riksdagens Arbetsordning. 188 :71-—74. äro lika lydande med.45. 80—82 i nu gällande R. O. (angäende riksdags afslutande, stänernås bemförlofvande, afskedsuppvaktningar och deputationer.) å I sammanhang med ofvanstäende förslag till ny Riksdagsordninag ingå äfven. nägra förändringar i nul. gällande REGERINGS-FORMEN uti det hvilande i representationsförslaget, hvilka förändringar således komma att med förändringarne i Riksdagsordningen l! antagas eller förkastas. De upptagas här nedanföröa,! PF 8 8 insättes bland mäl af synnerlig vigt som fordra hela Statsrådets närvaro: frågor och förslag om ! stiftande, ändring; förklaring eller upphäfvande af Grund-Å1 lig, Om nya allmänna lägars eller författningars vid-: taganders 0. 8. Vv. 3 i I 10 tillfogas orden: Vill Konungen till Riksens! Ständer aflåta förslag till stiftande, ändring eller upp-l4 häfvande af allmän civil-, criminaleller kyrkolag, el-)! ler hafva Riksens Ständer underställt Konungen dylikt ) af .dem antaget förslag, bör Högsta Domstolens yttrande inhemtas, innan Konungen sitt beslut fattar. (5 52,53, 54 och 56 i nu gällande R.F. utgå.) i RR. SR TR ALA RR