Aftonbladet – 13 april 1853, sida 2

kare öfver ett land och ett folk, som till dem stod i intet fiendtligt förhållande, och som ingalunda förtjent att öfverlemnas åt godtycket och ett möjligen stundande slafveri och barbari, då det redan med så mycken heder hade börjat upparbeta sig ur hedendomens mörker och råhet. Orsaken är helt enkelt den, att Taheiti i militöriskt hänseende är den-yppersta besittning en sjömakt kan önska sig, 1 centern af ett stort baf, mellan Asien, Amerika och Australien, på stråkvägen frän det ena guldlandet till det andra, midt bland dessa talrikt bebodda fruktbsra ögrupper, en station ej allenast för de krigförande skeppen, utan äfven för alla priser och kapare, en hawn der alla nödiga reparationer lätt kunna försiggå och behöfliga provisioner at hvarje slag nedläggas och anskaffas. Det är i synnerhet ur denna synpunkt Taheiti är så vigtigt, och för att inse detta behöfver man blott höra, huru engelsmännen skära tänderna af vrede att fransmännen kommit dem i förväg och nu besitta en post, som i så mäånget hänseende med rätta kan kallas Stilla Hafvets nyckel. Det återstår nu endast att se, om de ej annorstädes kunna få ett vederlag ätt hälla sin gamla arffiende stången, och huruvida ej Sandwichsöarne blifva detta vederlag, så framt ej NordAmerika, för hvilket denna ögrupp, numera vu-nit en så stor betydelse, sedan Kalifornien införlifvats med Staterna, skynda sig att der t förekomma engelsmännen. Emellertid vidkännes i Frankrike genom sin possession af Marquesas öarne, som nu äro en politisk förvisnirgsort : med Nukshiva till guvernörens säte, OCh Jaheiti, som troligen snart blir detsamma — denna herrliga ö, en ort för fångar och brotisi lingar! — betydliga utgifter e) allenast för ; krigsskepp och militärhopar, utan ätven för en massa embetsmän och prester. Och dessa I utgifter uppvägas ingalunda af handeln, som ! för närvarande i sjelfva verket är mindre än förut till följe af en mängd minutiösa och hämmande restriktioner, ehuru annars all an Jedning törefinnes att med ett friare system . den på en så välbelägen ort skulle vara an. .! genlig. (Forts.)