Aftonbladet – 12 april 1853, sida 2

ket än menniskan utför, huru underbar dess kraft än är att öfvervinna mäktiga hinder och skapa det snart sagdt omöjliga, så är dock Gud ändå ztörre, och den stolthet man känner vid betraktandet af den förras arbeten och verk nedslås dock af den förtjugniog man måste känna vid betraktendet at Hans storhet och under. När jag stod vid Underchft på Wight och omgafs af desa leende mällen, eller på branterna öfver Fuuchal och blickade ut öfver Madeirag raviner och hafvet, som bader dess klippiga stränder, när jag från toppen af Corcovado såg bort emot Cap Frio och nedanför mig lägo Brasiliens urskogar och detia sagolikt sköna Rio de Janeiro, när fån de soiktidda fjelltopparne jag lät ögst Va hän öfver de ödsligt tysta, evigt gröna bokskogarna vid det smala och kslla Magalbhaens-sundet, när jag från S:t Lorerzo skönjde Callao och detta Lima, der Solguden ej utsn skäl fästat sätet för sin dyrkar, pär Panamas höjder, Perlöarnes firgoch dof rika SRORMARSON, Galopagosöarnes vulkentoppar och Kaliforniens ekkullsr förtjuse mig och slutligen nät jag från Pali ben enda blick uppfångade bartom bråddiupet den täcka dalen, den börJigaslätten, staden med sitt buller, koraUrefven med sina biännirgar och hafvet-med sitt dän — då, på. alla dessa ställen har jog utropat: här är det skönaste jag sett, Oändligt mycket skönt har gött förbi min syn, ständigt nya tsflor af.storhet och prakt hafva upprullata, .lt hertligare och ljufvare nejder har jag fått beskåda, Derföre skall jag vakta mig för alt säga: Taheii är det prektiullaste jag sett; racen jag kan får ga: intet lof, som hembäres de;s natur, ingen. skildring. som förherrligar dess klimat och. åettas alster, kan vara öfverdrifven; den mest lågande fantari igenfinner här sing djerfveste drömmar, blott sinne och hjerta öro öppna, att känna. : Så tänkte jag, der jag i midten af den, branta uppgången flämtende nedkasiade mig: under de höga trädens skugga, vid kanten af en bambnu-duvge och Bkyddad af slingrande, pendanver, som uppklöttrade på yfviga banianträd, njöt af alla de tusende onämnbara hert