Aftonbladet – 12 april 1853, sida 1

OROAR — — redan vunnit den styrka, stt ingen vågar vidare försvara det. Alla instämrma i åt fordra genomgripande reformer, öch det synes gåledes nästan endast blifva fråga om att bestämma huru grundliga de tillen början kunna blifva. ; Af hr Hägelstams mycket upplysande tablå öfver bränvinstillverkningen bekräftas, aft sammanlagdt största qväntiteterna si den skadliga varan tillverkas vid de mångå små husbehofsbrännerierna. Oaktadt ofnktihg: 140.000 söidäana brönterier under den vtänare tiden blifI vit neälägde, skulle de qvärvaranXie ännu lerna ifrån sig fullt tvåtreäjedelar åf hela den tillverIkade öch af tötimde författare till 54 Millioner kannor beräknade syndafloden. Om än nämnde belopp; enligt hvad Vi för vår del anse sannolikt; mycket öfverstiger den verkligen tillverkade qvantifeten i hela riket, hvilken icke torde kubna antigas till mera än omI kring 30 millioner kannor, så visar dock berörde propoftion böoru mycket de små brätnerierna kunna åstedkomma i jemförelse med det: mindre antalet större brännerier. Vid den af hr Hagelstam gjörda beräkning öfver de qvantiteter bränvin göm kunna tillverkas å mindre och större bränhreriverk mäste dock anmärkas, ätt om vid de sedhare icke är stor skillnad emellan hvad som kan och hvåd zom blir tillverkadt, så är derethot förhållandet helt olika vid de små bränneriefnå, der den tillverkade qvantiteten rf hvarjebanda orsaker säkerligen icke öbetydligt understiger hvad som kurde å dessa brätinerier tillverkas. En stoft del af allmogens små brännerier drifvås nemligen icke så jemt; helst då läga priser på brönvinet dertill icke gifvå någon större uppmuntran. Men det är öbestridligt , att de små brännerierna dels i anseende till bristföllig anordning förstöra de btörsta qvantiteterna af råämnen, tåsom pötates, spanmål och e:dbrand, och delsaldra skädligast bidraga till förökandet och spridandet at fyllerilasten. Deräf följer också ätt lagstiftningen bör söka att göra slut på den 8 k. husbehofsbränhingen, som jemte gilt annat ondt äfven hindrar en ordentlig beskattning af bränvinstillverkniogen, emedan vederbörliga köntrolleri detta hänseende icke kunna utöfvas vid 40 å50,000 brännerier, ännu mindre vid det förra stora antalet af merän 170,000. I frågå öm en mera genomgripande reform inom bränvinslagstiftningen är säledes första steget att skilja rättigheten till bränvinsbränning ifrån jorden, enligt hvad vi äfven i början af sistlidet år föreslagit; men skall man, om detta lyckas, äfven kunna måd ens förbjuda aila småbrännerier? Då deras antal redan så betydligt minskats, att det nedgått från 173.000 till. 43,000 år 1830, och då det är sannolikt att derefter än ytterligare nägra tusen brännerier, både stora och små, upphört, så synes väl tiden snart vara inne att vidtaga det sista afgörande steget, att helt och hället förbjuda alla brännerier, der tillverkningen och beskattningen icke kunna underkastas nödiga koörtroller; men man har mänga skäl att frukta det ett allvarsamt motständ häremot uppstår bland allmogen, som lätt förledes att anse ett dylikt förbud tör en förnärmelse emot sina länge utöfvade rättigheter och zom, i följd af bristande upplysning, minst af alla inger det anda som bränvinsväsendet drager öfver landet. Att med ens förbjuda 40.000 brännerier, som alla i mer och mindre raån stå i det närmaste sammanhång med ett lika stort antal jordbrukares Hela laädihushållning, torde också komma att utöfva en nog häftig omstörtning af förhållanden inom jordbruksklassen, och ett motstånd deraf främkallas emot de nya anordfingerne, hvilket på flera båll kunde hota med otaliga lagöfVerträdelser. Men om man tillåter ahläggandet af några få större bränvinsgfabriker, der en Högre beskattning erlägges enligt noggranna kontroler öfver tillverkningsbelöppen, samt i sammanhang dermed äfven gir en betydlig tilökning i skatt ten för all annan bränvinstillverkning, så skall om ett par år bränneriernas antal BKafva nedgått till ett ringa antal) i afseende på hvilkas upphörande och ergättande genom några få större fabriker man då titan svårighet kan besluta. l öres Härigenom komma alla: förhållanden att mera naturligt och fritt utbilda sig för en ny förbättrad ordning, och den kan då genomföras utan svårare motstånd och större olägenheter, hvilka eljest möjligef kunde uppväcka en reaktion, som blottställde för ep återgång till det gamla eländet: Då 40,000 landtmän skola lära sig att genom ett nytt hushållningssätt taga inkomster från sitt jordbruk, fordrag någon tid, och att i så fall vilja framdrifva saken brådstörtadt är åtminstone alltid vådligt. : Så gerna vi än skulle se att man redan vid nästa Tiksdäg kunde göra tofalt slut på den RR Rn An sr rn a ng ES INR TITTRRRRRR r ARRRRRR IRE