Aftonbladet – 11 april 1853, sida 3

— af redskap m.m. . Po 12: — Saldo behällning . . . . a 320:40. j t ; Summa Rgs Rdr 668: 40. j L Det är dock klart att behofvet af dagsverken, här beräknadt efter ett försök med en enda tunna, icke kan blifva så stort om sirapskokJningen bedrifves i större skala, hvilket visserligen kan ske, utan att den derföre upphör att vara en husslöjd. Begagnandet afen liten rifqvarn, lika med dem som användas för rifning af potäter i många enskilda hushåll, samt Jen press med häfstång eller skruf skulle genast inspara en stor del af arbetskostnaden joch öka behållningen till 43500 rår på tunnandet. : Saken är förtjent af stor uppmärksamhet, och då dessa försök äro så lätta att göra, Itvifla vi ej att många landtbrukare skola företaga dylika, när detta årets skörd hunnit beIreda ny tillgång på hvitbetor. En anmärknicg mäste vi dock göra: Rent vatten kan ej lösa mer än. en viss portion kalk, och kalkvattnet kan derföre ej blifva pstarkare, genom användandet af mycket kalk till dess beredning. Har man god kalk, så lär 14, deraf till en kanna vatten fullt tillräckligt. Det blifver ej starkare omman tager 2 18 till hvarje kanna; men angeläget är att kalIken sgom användes är osläckt och nybränd. samt att det silade och klara kalkvattnet, om det ej genast användes, förvaras i väl slutna kärl, oåtkomligt för luften. : I) Om denna vackra uppfinning ytterligare fullkommnas, och den nu alltför stora arbetskostJnaden minskas, hvilket lätt bör kunna ske, så Ibör en husbehofsnäring kunna uppstå, som är särdeles egnpad att uttränga den olyckliga busbehofsbränningen af bränvin. Beredningen Jaf hvitbetssirap grundar sig på en roifrukt, hvars odling fordrar jordens rensning, och som således är en förträfflig förfrakt för säd; Isom vida mindre utsuger jorden än potäterna; Isom vid sirapskokningen lemmnar ett affoll för jladugården af ett ojemförligt större värde än iden drank, som kan blifva efter på lika stor jareal odlad säd eller potatis; och gom slutiigen genom den sockerhaltiga saft den lemnar,! kan . bereda utväg för tillverkning af mera loskyldiga och angenäma drycker, såsom sockerdricka, ett slags champagne m. Im. : Det synes i sanning att flera omständigheter, tillika med en alldeles ovanlig enighet i. allmänna tänkesättet, nu förena vig för atil derlätta utrotandet af bränvinsbränningens ssbruk. 1) Johnston. Landtbrukets naturveteaskapliga gruoder, IV sid. 87. av (Insändt.) (Eu förslag till forminskning ef den öfverklagade vältenhöjden i Mälaren. Då af tidningarne inhemtas att Stockholms, Upsala och Nyköpings läns bushällaingssällskaper funnit sig föranlätne att gerom deput-rade samräda om npödigs och verksamms ätgärders vidtagacde för sänkning af Mälarens på de sednare ären ständigt stigsnde vat tenhöjd, bvarigenom en högst betydlig skåda förmest öfversvämning på odlad mark redan förorsakats vidare befaras, fär ndaren belt anspråkslös med ledning af kartorna öfver dessa län, bland ira den s. k. Hermelinska öfver Stockbolms län. I mera kunniges och vederböraudes granskning framställa, om ej det stora ändamälet kunde ernäs genom jupprensning och utvidgning af det gamla vaitendraget emellan Mälaren, Edsjön och Norrviken samt genorm beredande af dem sistnämnde sjöns utlopp till Edsviken, derifrån den har oförbindradt aflopp til Wärtan at Saltsjön. Mälaren kulle säleces erhålla ett tredje utlopp til j fr hafvet, utan att vattenmassan nödgades saunmanpres sa vid det förut nog tränga och genom Kornhamnsiorgets utvidgning för fi är sedan ytterligare hopda ulopp vid Stockholms södra ström. andsren har sig visserligen bekant, att stra ezerne vid Norrviken sistlidet är af statsmed sig beviljadt ett, dock ännu ej utbekommet, rr PT on i j i 14000 rår bko, för att sänka Norrviken till Mälaren: T I å i jmen då de förra få vattentiliopp frän ofvan liggande 4 by 2:re mindre och Walentuoa betydligare insj ie bvar och en kunna inse att vattenhöjden i Mi ss pr JR NV riktoing, hvarigenom tilgäng på ätskilliga lan nnaprodukter från Wallentuna härads derpå r er bereddes bufvudstedens inuneväsare, i st 4 it antiogen E g så spital eiler lä si are, och hvad värre är, e ; a I öro beslutets fattande om Norrvikens sänkniog tilily lsren lärer fråga af ätskilliga strandegare biifvitl, att ästadkomms detti genom den genasta och !y igen till Saltsjön, men möjligen af.i derifrån genom beräkningen vid den; n. — Att antaga det nögon personlig If jagt binder för det allmänt mera pyttiga föreiset vore, efter insändarens tanka, ati förneka auk-ip riteternas bättre insigter och äfven den af ryktet: onialade säteri egarens; ty inskränkt vore i sanning); bide till omdömesförmäga och beräkning af egen vinst den egendoms egare, som ej insäge fördelen af!p: en större bätleds öppnande invid sin esendom, om önike denna skulle förlora några truktträd; eter om öt detis mest prydliga corps de-togis skulle generas. i Om kostnaden för Norrvikens utgräfvande vid Edja bergs herregärd skulle öfverstiga de bidrag strand-1r arne vid samma och de trenne ofvanföre liggande ps Sarhe till en åel redan äro beredde att lemna, hvil; ket är troligt; så är dock att med visshet förutse, att om företaget utföres med kraftig ekonomisk kjelp från Stockholms stad, som deraf i-törsta rummet torde hafva fördel, allt kan vara verkställdt med mindre uppoffring af penningar och tid än man vid första päseendet befarar, och om äfsen ett betydligare stats, bidrag skulle erfordras, sä är att hoppas att Rikets Ständer, som för dylika företag och nya kommunikaje tioner på sednare tiden och äfven tillförene med störk. sta skäl visat sig så kraftfullt verksamme, som vid pr sodnaste riksdag för sänkning af en sjö nedåt landet, gy hvilken knappt kan igenkännas på kartan, beviljat, j. sågom insändaren vill minnas, 20,000 rdr bko, utan pa återbetalningsskyldighbet, och en större summa säsom jn lån, ej vägra att understödja ett riksgagneligt verk, som för Malarevattnets aflopp och lättare kommusikationer skulle, på sätt insändaren sökt i största korthet ädagalägga, medföra stora och verkliga fördelar, oberäknadt att kostnaden genom mättlig slusseller annan afgif: på en ofelbart liflig trafik i framtiden kan ersättas samt tillfälle beredas för lusttärder på en kort väg emellan Uiriksdahls och Rosersbergs kgl. pr lustslott, samt vidare till Upsala och alla norra Mäar larens trakter, samt således väsentlig nytta med nöje re